Vilda mesarter visar imponerande minnesförmåga för effektiv födosökning genom att minnas tid och plats.

Lästid: 3 minuter
Av Jamie Olivos
- i
Vild talgoxe på gren med en insekt i näbben.

StockholmBlåmesar och talgoxar har imponerande minnesförmågor i naturen. En ny studie genomförd av forskare vid University of Cambridge och University of East Anglia visade att dessa fåglar kan komma ihåg:

  • Vad de har ätit
  • Var de hittade maten
  • När de hittade den

Forskare genomförde en unik studie på vilda blåmesar och talgoxar. Resultaten publicerades i tidskriften Current Biology.

Forskningen omfattade 94 blåmesar och talgoxar. Varje fågel hade ett speciellt märke på benet som kommunicerade med matbehållarna. Dessa behållare använde programvara för att ge varje fågel en unik upplevelse.

Fåglarna använde speciella sittpinnar för att få sina märken avlästa. Om de klarade det tidsstyrda experimentet, fick de mat. Om de misslyckades, fick de ingen mat. Detta experiment testade fåglarnas minne. Medan tidigare forskning fokuserade på större fåglar som kråkfåglar, visar denna nya studie att även mindre fåglar har starka minnesförmågor.

James Davies från Cambridge's Comparative Cognition Lab förklarade att denna studie är den första som visar att vilda fåglar som blåmesar och talgoxar har ett flexibelt minnessystem, vilket kan hjälpa dem att anpassa sig till föränderliga miljöer.

I ett annat test behövde fåglarna komma ihåg detaljer för att hitta mat. De lyckades bra på dessa minnestester, trots att de befann sig i det vilda. Detta var svårt eftersom fåglarna kunde flyga iväg och välja att inte delta.

Dr. Gabrielle Davidson från University of East Anglia noterade att fåglarna uppförde sig normalt i sin vanliga miljö. Detta gjorde resultaten mer trovärdiga. Fåglarna visade att de kunde komma ihåg specifika händelser från det förflutna, en egenskap som många trodde bara människor hade.

Nicola Clayton, en professor vid University of Cambridge, upptäckte att fåglar kan komma ihåg tidigare händelser genom två olika experiment. Hon inledde denna forskning på 1990-talet, och hennes tidiga resultat med kråkfåglar visade att denna förmåga till minne inte är unik för människor. Vidare studier tyder på att många andra icke-mänskliga arter också besitter denna förmåga.

Studien indikerar att när människor matar trädgårdsfåglar kan det påverka hur dessa fåglars minnesförmåga utvecklas. Fåglarna kan lära sig och komma ihåg när matarna fylls på. Denna teori behöver ytterligare forskning.

Forskningen kan hjälpa fåglar att anpassa sig till klimatförändringar. Ett flexibelt minne gör att de kan reagera på nya situationer och dra nytta av tidigare erfarenheter. Detta är användbart vid förändringar i tillgången på mat, som när frukt mognar eller när larver dyker upp.

Forskargruppen testade fåglarnas minne genom att använda matare som gav ut solrosfrön och jordnötsbitar vid olika tidpunkter. Fåglarna lärde sig vilken matare som erbjöd vilken mat och när. Detta hjälpte dem att bestämma var de skulle gå utan att alltid behöva kontrollera matarna.

Unga fåglar hade en bättre förmåga att minnas visuella ledtrådar för att hitta mat. Medan de flesta fåglar klarade sig bra på 'var' testet, presterade de unga fåglarna bättre på 'vilket' testet, genom att använda visuella tecken som färger och mönster. Detta kan bero på att unga fåglar behöver vara mer kreativa eftersom vuxna fåglar dominerar matresurserna.

James Davies upptäckte att äldre fåglar kan använda platsinformation mer ju äldre de blir. Nästa steg är att undersöka om fåglar med bättre minne har fler ungar. Om detta stämmer kan deras minne förbättras över tid på grund av miljöutmaningar.

Studiens finansiering kom från University of Cambridge, Isaac Newton Trust samt Leverhulme Early Career Fellowship.

Studien publiceras här:

http://dx.doi.org/10.1016/j.cub.2024.06.029

och dess officiella citering - inklusive författare och tidskrift - är

James R. Davies, Lasse S. Keuneke, Nicola S. Clayton, Gabrielle L. Davidson. Episodic-like memory in wild free-living blue tits and great tits. Current Biology, 2024; DOI: 10.1016/j.cub.2024.06.029
Vetenskap: Senaste nytt
Läs nästa:

Dela den här artikeln

Kommentarer (0)

Posta en kommentar
NewsWorld

NewsWorld.app är en gratis premium nyhetssida. Vi tillhandahåller oberoende och högkvalitativa nyheter utan att ta betalt per artikel och utan en prenumerationsmodell. NewsWorld anser att allmänna, affärs-, ekonomiska, tekniska och underhållningsnyheter bör vara tillgängliga på en hög nivå gratis. Dessutom är NewsWorld otroligt snabb och använder avancerad teknik för att presentera nyhetsartiklar i ett mycket läsbart och attraktivt format för konsumenten.


© 2024 NewsWorld™. Alla rättigheter reserverade.