Förnya marksubventioner: en hållbar strategi för nettonollmål och stärkt miljövänlighet i Storbritannien
StockholmStorbritannien byter strategi för subventioner för markanvändning för att bättre nå sina miljömål, som att uppnå nettonollutsläpp senast 2050. Det nuvarande programmet ger ett enhetligt bidrag till markägare för att omvandla jordbruksmark till skog, vilket uppfattas som ineffektivt. Experter vid University of Exeter Business School menar att dessa bidrag inte alltid leder till plantering där de bäst minskar växthusgaser. Ibland kan det till och med leda till plantering på koldioxidrika jordar, vilket paradoxalt nog kan öka utsläppen.
Expert rekommenderar att använda en "naturkapital"-metod för att förbättra hur subventioner fördelas. Denna strategi prioriterar subventioner som sannolikt ger störst miljömässiga fördelar och syftar till att intensifiera insatser mot klimatförändringar, stärka biologisk mångfald och förbättra rekreationsområden. Nedan följer de huvudsakliga skillnaderna i distributionen av subventioner.
- Fast pristillägg: Erbjuder samma ersättning oavsett markens lämplighet, vilket ofta leder till negativa miljöeffekter.
- Markanvändningsscenarier: Främjar omfattande trädplantering men med högre ekonomiska kostnader.
- Naturligt kapital-tänk: Fokuserar på områden med högt miljövärde, vilket ger bättre avkastning på offentliga investeringar.
Naturkapitalplanen förenar vetenskap och ekonomi, och bygger på idéerna i Storbritanniens 25-åriga miljöplan. En stor fördel är skapandet av nya skogar nära städerna, vilket gör det lättare för människor att uppleva naturen och förbättrar stadens djurliv. Planen kan också hjälpa stadsbor att hantera värmeböljor genom att erbjuda skuggade och gröna områden som gör stadsmiljöerna svalare.
Genom att förändra hur bidrag delas ut kan Storbritannien dra nytta av flera fördelar. Genom att använda vetenskapliga metoder kan landet minska koldioxidutsläpp, återställa naturliga livsmiljöer och skapa bättre offentliga platser. Genom att följa internationella exempel kan Storbritannien ta ledningen inom smarta markanvändningspolicyer.
Professor Ian Bateman och hans team föreslår att en förändring i hur subventioner delas ut kan förbättra miljön, ekonomin och samhället. Genom att stödja koldioxidlagring på de mest lämpliga platserna kan både naturen och ekonomin gynnas. Denna strategi kan också påverka hur andra länder hanterar sin mark, genom att uppmuntra dem att använda riktade finansieringsmodeller för att bekämpa klimatförändringar, skydda biologisk mångfald och säkerställa livsmedelsförsörjning.
Studien publiceras här:
http://dx.doi.org/10.1073/pnas.2407961121och dess officiella citering - inklusive författare och tidskrift - är
Ian J. Bateman, Amy Binner, Ethan T. Addicott, Ben Balmford, Frankie H. T. Cho, Gretchen C. Daily, Anthony De-Gol, Sabrina Eisenbarth, Michela Faccioli, Henry Ferguson-Gow, Silvia Ferrini, Carlo Fezzi, Kate Gannon, Ben Groom, Anna B. Harper, Amii Harwood, Jon Hillier, Mark F. Hulme, Christopher F. Lee, Lorena Liuzzo, Andrew Lovett, Mattia C. Mancini, Robert Matthews, James I. L. Morison, Nathan Owen, Richard G. Pearson, Stephen Polasky, Gavin Siriwardena, Pete Smith, Pat Pat Snowdon, Peter Tippett, Sylvia H. Vetter, Shailaja Vinjili, Christian A. Vossler, Robert T. Watson, Daniel Williamson, Brett H. Day. How to make land use policy decisions: Integrating science and economics to deliver connected climate, biodiversity, and food objectives. Proceedings of the National Academy of Sciences, 2024; 121 (49) DOI: 10.1073/pnas.2407961121Dela den här artikeln