Ny studie: Hur tamkaniner blir till vilda skadedjur i naturen

StockholmForskare vid Texas A&M:s veterinärmedicinska och biomedicinska fakultet har upptäckt hur tamkaniner blir vilda när de befinner sig i naturliga miljöer. Denna forskning är viktig eftersom den förklarar hur normalt tama kaniner kan överleva och anpassa sig väl i det vilda.

Rabbits kan ställa till en hel del problem för trädgårdsmästare. Många människor inser inte hur mycket skada de kan orsaka. Australien är ett tydligt exempel på detta. År 1859 släppte Thomas Austin ut 24 europeiska kaniner där. Deras antal ökade snabbt, vilket ledde till en miljökris som fortfarande kvarstår idag.

Forskare ville förstå varför 24 kaniner som släpptes av Austin ledde till en enorm ökning i populationen, medan tidigare utsläpp av kaniner i Australien inte hade samma effekt. Ny forskning visar att skillnaden ligger i deras gener. Forskarna upptäckte:

Kombinationen av olika DNA hjälper kaninerna att överleva i det vilda. De kaniner som Austin släppte ut hade redan de nödvändiga genetiska egenskaperna. Detta är anledningen till att de snabbt anpassade sig till den australiensiska miljön.

Studien visade att det är svårt att åter göra en art vild. Tamkaniner har avlats för att vara lugnare och tamare. De har ofta pälsfärger som helsvart eller helvit, vilka rovdjur lätt kan upptäcka. Under processen tar det naturliga urvalet bort dessa egenskaper från tamkaninerna. Detta hjälper dem att återfå sina vilda instinkter och gör det enklare för dem att undkomma rovdjur.

Läs också:

Idag · 22:14

Klimatförändringar hotar arters evolution och överlevnadspotential

En genetisk bas från vilda djur är viktig för denna process. Den här studien visar hur djur som grisar och katter kan bli problem när de förvildas. Lagstiftningen kan behöva skärpas för att förhindra att husdjur släpps ut i naturen.

Denna studie genomfördes i samarbete med Forskningscentret för Biologisk Mångfald och Genetiska Resurser (CIBIO) i Portugal. Dr. Leif Andersson meddelade att de sekvenserade genomerna hos cirka 300 kaniner från Europa, Sydamerika och Oceanien. De upptäckte att alla kaniner hade en blandning av vild och domesticerad DNA, vilket var överraskande eftersom de hade trott att vildkaniner helt enkelt var domesticerade kaniner som anpassat sig till ett liv utomhus.

Denna forskning belyser vikten av att förstå de gener som hjälper djur att anpassa sig. Detta kan hjälpa beslutsfattare och naturvårdare att bättre hantera vilda djurpopulationer. Forskningen väcker också intressanta frågor om hur gener påverkar anpassningsförmåga och överlevnad i olika miljöer.

Studien lyfter fram ett länge existerande miljöproblem. Den ger också information om hur människor och djur samexisterar i samma områden.