Ny studie: designade plasmaceller ger långvariga antileukemiska effekter hos möss
StockholmForskare har gjort betydande framsteg i användningen av modifierade mänskliga plasmaceller för att behandla leukemi. Denna studie, som publicerades i tidskriften Molecular Therapy, markerar ett stort steg mot att göra dessa modifierade plasmaceller (ePCs) användbara för behandling av cancer, autoimmuna sjukdomar och tillstånd av proteinbrist.
Viktiga insikter från studien:
- Designade humana plasmaceller från B-lymfocyter användes i en humaniserad musmodell.
- Forskarna koncentrerade sig på B-ALL och akut myeloid leukemi.
- De modifierade cellerna producerade bispecifika antikroppar som riktade sig mot cancerceller.
- ePCs kan erbjuda långvarig läkemedelsproduktion i kroppen.
Vid Seattle Children's Research Institute ledde Richard James en studie där hans team använde genteredigering för att skapa särskilda celler, kallade ePCs, som producerar stora mängder bispecifika antikroppar. Dessa antikroppar hjälper immunsystemets T-celler att döda cancerceller. En av dessa antikroppar, blinatumomab, godkändes av FDA 2014 för behandling av B-ALL men kräver kontinuerliga högdossinfusioner. Denna behandlingsplan är krävande för patienter och ökar deras risk för infektioner.
James och hans team strävar efter att lösa dessa problem genom att förbättra läkemedelsleveransen. Deras studie visade att ePCs kan frisätta bispecifika antikroppar effektivt. De demonstrerade detta med hjälp av patienthärledda tumörer i speciella möss som saknar immunsystem. Dessa möss fick både humana leukemiceller och sina egna T-celler. Resultaten var lovande. Nivån av anti-CD19 bispecifika antikroppar i blodet var ungefär densamma som hos patienter som fick kontinuerliga infusioner av blinatumomab.
Under studien uppstod ett problem. Antikropparna som var designade för att döda tumörceller fäste sig även vid de speciellt modifierade plasma-B-cellerna eftersom båda hade samma målprotein, CD19. För att åtgärda detta avlägsnade forskarna målproteinet från antikroppen. Överraskande nog slutade de modifierade cellerna ändå inte att produceras.
De upptäckte att ePC:er kan upprätthålla höga nivåer av bispecifika antikroppar under en längre tid. Detta uppnås med endast en dos av ePC:er. Nivåerna var starkare jämfört med andra celler som producerar bispecifika antikroppar, såsom makrofager och T-celler.
Studien betonade möjliga faror. Patienter som får behandlingar som riktar sig mot deras B-celler upplever ofta oönskade effekter på sina normala B-celler. Det är svårt att förändra en patients B-celler för behandling på grund av risken att de kan vara cancerframkallande. Studien använde inte B-celler från olika personer. Mer forskning krävs om att använda donatorceller för att behandla B-cells-cancer.
James och hans team planerar att testa ePCs som skapar bispecifika antikroppar i andra sjukdomar relaterade till B-celler, såsom autoimmuna sjukdomar. Först kommer dessa tester att genomföras på djur. De arbetar också med ePCs för att utveckla behandlingar för sjukdomar orsakade av proteinbrist, som hemofili. Dessutom undersöker de andra användningsområden för manipulerade B-celler, inklusive att ändra immunceller för att antingen stärka eller försvaga immunsystemet.
Studien visar att ePC-strategier kan förlänga livslängden och förbättra effektiviteten hos bispecifika läkemedel. Detta kan leda till mer effektiv behandling av akuta leukemier och andra sjukdomar. Denna forskning utgör ett viktigt framsteg i utvecklingen av bättre cancerbehandlingar. Resultaten antyder att ePCs bör vidareutvecklas för medicinskt bruk.
Studien publiceras här:
http://dx.doi.org/10.1016/j.ymthe.2024.06.004och dess officiella citering - inklusive författare och tidskrift - är
Tyler F. Hill, Parnal Narvekar, Gregory D. Asher, Jasmine N. Edelstein, Nathan D. Camp, Annaiz Grimm, Kerri R. Thomas, Michael D. Leiken, Katherine M. Molloy, Peter J. Cook, Sean P. Arlauckas, Richard A. Morgan, Sarah K. Tasian, David J. Rawlings, Richard G. James. Human plasma cells engineered to secrete bispecifics drive effective in vivo leukemia killing. Molecular Therapy, 2024; DOI: 10.1016/j.ymthe.2024.06.004Dela den här artikeln