Ny forskning avslöjar gamla neolitikumrecept för smakrika bröd och focaccia i Mellanöstern
StockholmForskare har upptäckt betydelsefulla arkeologiska bevis som visar att människor under senneolitisk tid hade en avancerad matlagningskultur, särskilt för att baka stora, smaksatta bröd och focaccia. Studien leddes av experter från olika universitet och avslöjar att helt jordbrukande samhällen i den bördiga halvmånens område i Främre Orienten deltog i dessa gruppbakningsaktiviteter. Upptäckten inkluderar främst skalbrickor, speciella bakredskap som har hittats på olika arkeologiska platser.
Studien lyfter fram några viktiga insikter:
Brödformarna var tillverkade av grovt lergods och hade speciella inre ytor med räfflor för att underlätta brödavlägsnandet. De bröd som bakades på dessa formar vägde omkring 3 kg, vilket tyder på att de var avsedda för gemensam konsumtion. Spannmål som vete och korn maldes till mjöl för att baka dessa bröd. Vissa bröd innehöll dessutom animaliska fetter och växtbaserade kryddor, vilket antyder en variation av smakprofiler.
Denna upptäckt ger oss insikt i vad människor under neolitisk tid föredrog att äta och hur de samspelade socialt. Brödtillverkning spelade en betydande roll i deras ceremonier och sammankomster, eftersom de stora bröden troligtvis var avsedda att delas. De experimenterade med olika smaker och ingredienser, vilket visar prov på tidiga matlagningsfärdigheter och idédelning med andra, genom att använda de resurser som fanns tillgängliga.
Forskningen täcker ett stort område mellan dagens Syrien och Turkiet och visar att denna tradition var vanlig på många platser. Den belyser hur samhällsbakning bidrog till att föra samman människor och utbyta idéer, vilket kan ha påverkat dagens bakningspraktiker som involverar gruppsammankomster och delning av mat.
Upptäckten av organiska rester avslöjar att människor använde både animaliska fetter och växtbaserade kryddor i sin mat, vilket visar på en kost som inkluderade både växter och djur. Detta tyder på att människor redan innan modern näringslära förstod vikten av en balanserad kost för att få i sig olika näringsämnen.
Fynden tyder på att tidiga människor hade avancerade bakkunskaper. Under neolitikum använde de kupolformade ugnar och kunde kontrollera temperaturer, vilket visar att de hade stor kunskap om matlagning. Detta är imponerande för den tiden och bidrog sannolikt till att forma framtidens matlagningsmetoder.
Denna forskning ger oss inblick i historien om focaccia och liknande bröd. Den bidrar till vår förståelse av hur antika jordbrukssamhällen utvecklades socialt och teknologiskt.
Studien publiceras här:
http://dx.doi.org/10.1038/s41598-024-78019-9och dess officiella citering - inklusive författare och tidskrift - är
Sergio Taranto, Adrià Breu Barcons, Marta Portillo, Marie Le Miere, Anna Bach Gomèz, Miquel Molist, Cristina Lemorini. Unveiling the culinary tradition of ‘focaccia’ in Late Neolithic Mesopotamia by way of the integration of use-wear, phytolith & organic-residue analyses. Scientific Reports, 2024; 14 (1) DOI: 10.1038/s41598-024-78019-9Dela den här artikeln