Manligt peptid manipulerar honflugans hjärna och utlöser beteenden efter parning genom specifika neuron.

StockholmForskare vid University of Birmingham har identifierat de specifika neuronerna i hjärnan hos honor av bananflugor som reagerar på ett sex-peptid som överförs från hanarna under parning. Denna peptid, som finns i sädesvätskan, orsakar beteenden efter parning såsom att lägga ägg och en minskad benägenhet att para sig igen.

Viktiga punkter är:

• Identifiering av hjärnneuroner som reagerar på könspeptid
• Kartläggning av dessa neuroner i honungsflugans hjärna
• Beteendeförändringar orsakade av könspeptiden
• Neuroner klassificerade som 'kommando-neuroner'
• Möjliga insikter i den mänskliga hjärnans funktion

Manliga bananflugor överför ett sexpeptid till honorna under parningen, vilket förändrar honornas beteende. Forskare visste tidigare inte var i hjärnan dessa peptider upptäcktes. Genom att fästa peptiden på neuroner kunde forskarna identifiera de exakta neuronerna i hjärnan som är ansvariga för denna detektion.

Forskarna lyckades bryta ner de reglerande delarna av könsbestämmande gener för att fokusera på ett färre antal nervceller. Därefter koncentrerade de sig på nervceller som har receptorer för könspeptiden. Genom att använda en genetisk metod kunde de matcha expressionsmönster och identifiera de nervceller som reagerar på könspeptiden.

Forskningen visade för teamet vilka delar av hjärnan som aktiverar beteenden efter parning när könspeptiden är närvarande. Överraskande nog var det hjärncellgrupper som är viktiga för att fatta beslut, inte bara de grundläggande sensoriska nervcellerna som man tidigare trott.

Läs också:

Idag · 02:11

Hamstergener avslöjar hemligheten bakom djurens vinterdvala

Det finns minst fem olika uppsättningar av kommandoneuroner inblandade. Detta tyder på att hanens könspeptid påverkar honans beteenden på flera nivåer. Dessa upptäckter kan påverka hur vi förstår översättningen av sensorisk information till handlingar. Att förstå dessa vägar kan också hjälpa till att påverka beteenden, såsom att kontrollera myggors beteende för att förhindra spridning av sjukdomar.

Forskare har kartlagt alla neuron och synaptiska kopplingar i Drosophila-hjärnan. Detta ger en värdefull resurs för att studera hur neurala system fungerar. Forskningen på Drosophila kan leda till nya upptäckter, liknande de som kom efter det mänskliga genomprojektet. Studier på Drosophila fortsätter att hjälpa oss förstå komplexa biologiska processer hos människor.

Den kvinnliga bananflugan kan välja att bortse från dessa beteendesignaler. Till exempel, om miljön inte är lämplig för att lägga ägg eller om hon inte är frisk, justerar hon sitt beteende trots påverkan av sex-peptiden.

Denna upptäckt förbättrar vår förståelse för hur hjärnan fungerar och hur vi fattar beslut. Forskare tror att det kommer att öka vår kunskap om beteenden som är en del av hjärnans struktur. Detta kan så småningom bidra till bredare studier inom neuroscience.