Ny forskning: Blodprovstid påverkar demensdiagnosens noggrannhet

StockholmForskare vid University of Surrey har upptäckt att tidpunkten för när blodprov tas kan påverka resultaten vid diagnos av demens avsevärt. Deras studie visar att nivåerna av vissa markörer kopplade till Alzheimers sjukdom, såsom p-tau217, Aβ40, Aβ42 och NfL, varierar betydligt under dagen. Dessa markörer är som lägst på morgonen och som högst på kvällen. Däremot visar GFAP-markören inte mycket förändring under dagen.

Denna upptäckt är av stor betydelse för diagnostik och forskning. Det framgår att läkare bör vara uppmärksamma på när de tar blodprover för att säkerställa korrekta resultat. Här är några viktiga punkter att överväga baserat på dessa rön.

• När prover tas påverkar det markörernas mätvärden och de diagnostiska resultaten.
• Att standardisera tidpunkten för provtagning under dagen kan förbättra diagnosens precision.
• Att dokumentera tiden för provtagningen är avgörande för att rätt tolka testresultaten.

Biomarkörer som p-tau217 varierar kraftigt beroende på tidpunkten under dagen och spelar en viktig roll vid tidig upptäckt. Att identifiera Alzheimers sjukdom i ett tidigt skede ökar chansen för behandlingar som kan bromsa dess förlopp. Genom att förstå hur dessa biomarkörer förändras under dagen kan vi förbättra vår insikt om Alzheimers utveckling och bidra till att utveckla mer effektiva behandlingar.

Läs också:

Idag · 15:53

Kusthoten ökar dramatiskt: miljoner i fara på grund av klimatförändringar vid Atlantkusten

Denna forskning visar hur viktigt kroppens interna klocka, kallad dygnsrytm, är för att förstå förändringar i hur våra kroppar och hjärnor fungerar. När dessa rytmer rubbas kan det leda till hälsoproblem som sömnsvårigheter och ämnesomsättningsrelaterade störningar. Att använda denna kunskap kan förbättra diagnostisering av demens.

Dessa upptäckter innebär nya utmaningar och möjligheter inom demensforskning. Det är viktigt att ta reda på orsakerna till förändringar i biomarkörer. Möjliga faktorer inkluderar sömnvanor, fysisk aktivitet, kost och kroppens naturliga rytmer. Genom att förstå dessa faktorer kan forskare förbättra användningen av biomarkörer för diagnos och uppföljning av sjukdomen.

Studien belyser hur förståelse av dygnsrytmer, som är kroppens naturliga cykler, kan vara användbar inom medicin. När vi lär oss mer om dessa rytmer, kan de bli viktiga för att behandla inte bara demens utan också andra sjukdomar. Att veta den bästa tidpunkten för medicinska behandlingar kan förbättra områden som läkemedelsbehandling och hormonrelaterad medicin. Forskningen uppmuntrar till fler studier och användning av timing inom hälso- och sjukvården.