Lås upp akademisk framgång: Vikten av icke-kognitiva färdigheter som motivation och självkontroll
StockholmEn studie utförd av Dr. Margherita Malanchini och Dr. Andrea Allegrini belyser vikten av icke-kognitiva färdigheter för att lyckas i skolan. Deras forskning visar att färdigheter som motivation och självkontroll är lika viktiga som intelligens för akademisk framgång. Studien konstaterar att dessa färdigheter blir alltmer avgörande ju längre barnen kommer i sin skolgång.
En studie på över 10 000 barn i åldrarna 7 till 16 använde tvillingstudier och DNA-test för att undersöka hur genetik och miljö påverkar skolprestationer. Studien visade att genetiska faktorer påverkar personlighetsdrag och att detta inflytande ökar med tiden. Forskarna skapade en "polygenisk poäng" för att mäta ett barns genetiska benägenhet för dessa egenskaper.
De viktigaste icke-kognitiva färdigheterna som identifierats är:
- Uthållighet
- Ihärdighet
- Intresse för akademiska ämnen
- Värdering av utbildning
Dessa resultat indikerar att intelligens inte är den enda viktiga faktorn för att lyckas i skolan. Ett barns känslor och beteende, påverkade av deras gener och omgivning, spelar också en stor roll. Detta innebär att skolor bör fokusera på att utveckla dessa känslomässiga och beteendemässiga färdigheter tillsammans med traditionell inlärning.
Gener påverkar i allt högre grad icke-kognitiva färdigheter, såsom motivation och uthållighet. Vid slutet av den obligatoriska skolgången förutsäger dessa genetiska effekter på icke-kognitiva färdigheter skolframgång lika mycket som kognitiva förmågor. Detta visar att både genetik och miljö formar ett barns utbildning.
Studien belyser miljöns betydelse. Forskare jämförde syskon för att skilja familjemiljöns effekter från genetiken. Resultaten visar att familjens inflytande är viktigt, men att barn också påverkar sitt lärande baserat på sin personlighet och sina färdigheter.
Dessa resultat är viktiga för utbildningen. Om skolor inser vikten av färdigheter som uthållighet och sociala förmågor kan de utforma specifika program för att hjälpa eleverna att utvecklas inom dessa områden. Aktiviteter som syftar till att stärka beslutsamhet och intresse för skolan kan exempelvis kraftigt förbättra elevers prestationer.
Skolor som enbart fokuserar på tänkande färdigheter kan missa de viktiga känslomässiga och beteendemässiga aspekterna som är nödvändiga för att lyckas inom akademiska ämnen. En mer balanserad metod som främjar både tankefärdigheter och icke-tankefärdigheter kan skapa en bättre och mer effektiv lärmiljö.
Denna forskning underlättar för framtida studier att undersöka sambandet mellan gener, miljö och utbildning. En djupare förståelse för dessa områden kan hjälpa lärare och beslutsfattare att utforma bättre strategier för att stödja studenters utveckling och stärka skolornas resultat.
Forskare från flera institutioner i sex olika länder samarbetade i denna studie. Forskningen finansierades av Medical Research Council (MRC), som är en del av UK Research and Innovation (UKRI).
Studien publiceras här:
http://dx.doi.org/10.1038/s41562-024-01967-9och dess officiella citering - inklusive författare och tidskrift - är
Margherita Malanchini, Andrea G. Allegrini, Michel G. Nivard, Pietro Biroli, Kaili Rimfeld, Rosa Cheesman, Sophie von Stumm, Perline A. Demange, Elsje van Bergen, Andrew D. Grotzinger, Laurel Raffington, Javier De la Fuente, Jean-Baptiste Pingault, Elliot M. Tucker-Drob, K. Paige Harden, Robert Plomin. Genetic associations between non-cognitive skills and academic achievement over development. Nature Human Behaviour, 2024; DOI: 10.1038/s41562-024-01967-9Dela den här artikeln