Tidiga tecken på aggressiv multipel myelom: nya insikter från vetenskaplig studie

StockholmMultipelt myelom är en vanlig cancerform som påverkar immunceller i benmärgen. Det är svårt att bota, och även om behandlingen till en början är framgångsrik, återkommer cancern ofta. Forskare från Charité – Universitätsmedizin Berlin, Berlin Institute of Health vid Charité (BIH), och Max Delbrück Center studerar denna sjukdom på molekylär nivå. Deras resultat har publicerats i tidskriften Nature Cancer.

Multipelt myelom startar när en plasmacell i benmärgen ändras och blir cancerös. Plasmaceller producerar antikroppar som hjälper kroppen att bekämpa infektioner. Vid multipelt myelom förökar sig dessa cancerösa celler snabbt. De bildar tumörer i olika delar av benmärgen och orsakar flera olika problem:

Personer med detta tillstånd kan ha svaga immunsystem, njurproblem, skörare ben och en ökad risk för benbrott.

Trots att det finns framsteg inom behandlingar såsom gen- och cellterapier, finns det fortfarande ingen bot för multipelt myelom. Forskare Jan Krönke från Charité och Dr. Philipp Mertins från Max Delbrück Center söker efter nya sätt att diagnostisera och behandla denna sjukdom.

Multipelt myelom beter sig olika hos varje individ. Vissa tumörer växer långsamt, medan andra växer mycket snabbt. Detta gör det svårt att förutsäga hur sjukdomen kommer att utvecklas och att välja den bästa behandlingen. Forskarna ville ta reda på varför det finns så stor variation.

De undersökte genetiska och molekylära förändringar i tumörceller från över 100 patienter. Uppgifterna hämtades från den tyska studien om multipelt myelom (DSMM) vid universitetssjukhuset i Würzburg. Den kliniska informationen omfattade patienter som hade fått standardbehandling i mer än åtta år efter sin första diagnos.

Läs också:

Idag · 13:52

Genombrott i behandling av hjärtrytmrubbningar med ny metod

Forskare har studerat hur genetiska förändringar påverkar proteiner i andra typer av cancer, men denna forskning är den första som noggrant granskar multipelt myelom. Mertins påpekar att genetisk data ensamt inte fullt ut kan förklara sjukdomens mekanismer. Forskargruppen hade som mål att förstå hur genetiska förändringar påverkar proteiner.

Forskarna använde avancerade verktyg för att analysera proteiner i muterade plasmaceller och jämförde dem med normala. Förändringar i gener och cellsignalering kan leda till att cancerceller växer. Studien upptäckte att proteinreglering spelar en större roll i denna process.

Studien har upptäckt nya metoder för att skapa mer effektiva och lättare att tolerera behandlingar. Dessa nya metoder innefattar immunterapier som till exempel CAR T-cellsterapi. Forskarna undersöker nu vilka identifierade målstrukturer som är lämpliga för nya behandlingsalternativ.

Dr. Evelyn Ramberger, som är huvudförfattare till studien, påpekar att undersökningen är betydelsefull både för forskning och praktisk tillämpning. Forskarna har utvecklat ett användarvänligt onlineverktyg som är tillgängligt gratis för alla. Detta verktyg förenklar den komplexa datamängden och kommer att underlätta för cancerforskare att skapa nya behandlingar och tester för att styra behandlingen.

Masspektrometri var viktig i studien. Det är en metod för att undersöka molekylers och atomers massa. Ämnet förvandlas till gas och joniseras. Jonerna accelereras sedan med hjälp av ett elektriskt fält och separeras efter deras massa-till-laddningsförhållande. Denna process hjälper till att upptäcka, beskriva och mäta biomolekyler som proteiner, metaboliter, sockerarter och fetter.

Forskarna har upptäckt ny kunskap om multipelt myelom, vilket kommer att bidra till förbättrad diagnos och behandling.