Trots förseningar siktar Baltiska höghastighetsjärnvägen mot klart 2030

StockholmTjänstemän är fortfarande optimistiska om att det baltiska höghastighetstågsprojektet ska bli färdigt till 2030, trots nuvarande problem. Projektet, som påbörjades 2010 med en ursprunglig budget på cirka 3,5 miljarder euro, har sett sina kostnader öka markant. En rapport från juni av revisorer från Estland, Lettland och Litauen visade att ytterligare 19 miljarder euro kan behövas för att slutföra projektet, vilket skapar finansiella svårigheter.

Europeiska unionen stödjer projektet Rail Baltica men har ännu inte angett hur mycket pengar som kommer att bidra. Detta försvårar projektet, särskilt med tanke på de nuvarande ekonomierna i de baltiska staterna. Projektet innefattar 870 kilometer (540 miles) av nya järnvägsspår som sträcker sig från Tallinn i Estland, genom Lettland, till Kaunas i Litauen och vidare till den polska gränsen.

Viktiga punkter om projektet:

• Ursprunglig beräknad kostnad: 3,5 miljarder euro
• Beräknat ytterligare finansieringsbehov: upp till 19 miljarder euro
• Längd på den nya järnvägen: 870 kilometer (540 miles)
• Rutter: Från Tallinn till Kaunas och vidare till den polska gränsen
• Initialt mål för färdigställande: år 2025
• Reviderat mål för färdigställande: år 2030

Projektet, som startade 2019, har haft många problem. Dispyter mellan Baltikumregeringar om järnvägens sträckning och andra frågor har orsakat förseningar. Det var tänkt att vara klart för passagerare och gods år 2025, men nu kommer det att bli minst fem år försenat.

Läs också:

Idag · 01:12

Mysteriet bakom branden på Biolab: utmaningar och konsekvenser

Kritiker påstår att järnvägen kanske inte är kostnadseffektiv för passagerare eftersom Baltikum har drygt 6 miljoner invånare. De anser att man borde lägga större vikt vid godstransport, som är en viktig del av projektet. Effektivare transport av varor kan stärka regionens ekonomi och erbjuda ett alternativ till vägtrafik, som är belastad med trafikproblem och miljöpåverkan.

Utvecklingen av Rail Baltica har stor betydelse. Estland, Lettland och Litauens nuvarande järnvägar byggdes under Sovjettiden och använder en bredare spårvidd på 1 520 mm. Rail Baltica kommer att använda den europeiska standardspårvidden på 1 435 mm, vilket innebär ett steg mot integration med Europa. Denna järnvägslinje kommer att koppla samman de baltiska staterna med Warszawa och senare Berlin, vilket bidrar till att förbättra politiska och ekonomiska relationer i regionen.

Behovet av denna infrastruktur har blivit mer akut på grund av de senaste händelserna. Rysslands invasion av Ukraina gör att de baltiska staterna betonar vikten av att ha en pålitlig och snabb väg för att flytta militär utrustning. Även Finland, som har goda förbindelser med Estland genom regelbundna färjeturer mellan Helsingfors och Tallinn, kommer att dra nytta av det färdigställda projektet.

De baltiska staterna och Europa följer noggrant utvecklingen av järnvägsprojektet, medan dess möjliga fördelar blir allt mer uppenbara.