Jämförande studie av apors hjärtan avslöjar ny information om människans evolution.
StockholmForskare från UBC Okanagan och Swansea University undersökte hjärtan hos stora apor för att lära sig mer om människans evolution. De jämförde människohjärtan med hjärtan från schimpanser, orangutanger, gorillor och bonoboer. Studien, som publicerades i Nature's Communications Biology, använde ekokardiografi för att ta bilder av vänster kammare hos dessa apor.
Hjärtats struktur visade stora skillnader.
- Människohjärtan är slätare med komprimerad muskel.
- Stora icke-mänskliga apor har mer trabekulering, det nätliknande mönstret i hjärtat.
- Hjärtats spets eller botten visar ungefär fyra gånger mer trabekulering hos icke-mänskliga apor.
Forskarna undersökte hur hjärtat förändrar form och rör sig. De använde en metod som kallas speckle-tracking ekokardiografi. De upptäckte att hjärtan med färre inre åsar, som hos människor, fungerade bättre. Detta tyder på att det mänskliga hjärtat troligen har utvecklats för att klara av mer aktivitet.
Människor är mer aktiva och har större hjärnor än andra stora apor. Detta innebär att de behöver mer energi. Deras hjärtan kan pumpa mer blod, vilket hjälper till att svalka dem. Blodkärlen nära huden vidgas så att huden rodnar och släpper ut värme.
Dr. Robert Shave från UBCO nämnde att människohjärtat troligen har utvecklats över tid för att kunna möta utmaningarna med att gå på två ben och hantera värme. Studien visar också hur människans hjärta skiljer sig från våra närmaste släktingars hjärtan, som delar över 98 % av sitt DNA med oss.
Teamet samlade in data från stora människoapor på vilddjursreservat i Afrika och i europeiska djurparker. De använde hjärtultraljudstekniker under vanliga veterinära undersökningar.
Bryony Curry, doktorand vid UBCO:s Skola för Hälsa och Träningsvetenskap, förklarade att människohjärtats struktur kan ha förändrats avsevärt för att anpassa sig till våra miljömässiga behov. Hon nämnde också att icke-mänskliga apors hjärtan, som är mer komplexa, kan vara anpassade för att passa deras skogsmiljöer.
Studien bidrar till vår förståelse av människans evolution genom att visa hur våra hjärtan kan ha förändrats över tid. Ändå vet vi fortfarande inte hur hjärtats struktur hos icke-mänskliga apor passar in med deras miljöbehov. Det behövs mer forskning på detta område.
Resultaten visar hur människans hjärta har utvecklats för att hantera långa perioder av fysisk aktivitet och reglera kroppsvärme. Denna forskning hjälper till att förklara de fysiska skillnaderna mellan människor och andra stora apor.
Forskningen beskriver hur hjärtats struktur förändras beroende på olika behov. Den hjälper oss att förstå vilka förändringar som behövs för olika livsstilar och miljöer. Människohjärtats evolution är nära kopplad till vår förmåga att gå upprätt och att vi har större hjärnor.
Mitt påstående:
Studien publiceras här:
http://dx.doi.org/10.1038/s42003-024-06280-9och dess officiella citering - inklusive författare och tidskrift - är
Bryony A. Curry, Aimee L. Drane, Rebeca Atencia, Yedra Feltrer, Thalita Calvi, Ellie L. Milnes, Sophie Moittié, Annika Weigold, Tobias Knauf-Witzens, Arga Sawung Kusuma, Glyn Howatson, Christopher Palmer, Mike R. Stembridge, John E. Gorzynski, Neil D. Eves, Tony G. Dawkins, Rob E. Shave. Left ventricular trabeculation in Hominidae: divergence of the human cardiac phenotype. Communications Biology, 2024; 7 (1) DOI: 10.1038/s42003-024-06280-9Dela den här artikeln