Astronomer förbluffade över oväntat rotationsmönster hos stjärnan V889 Herculis som utmanar tidigare teorier

StockholmAstronomer vid Helsingfors universitet har upptäckt att den närliggande stjärnan V889 Herculis, som ligger ungefär 115 ljusår bort i stjärnbilden Herkules, har ett annorlunda rotationsmönster jämfört med stjärnor som vår sol. De observerade ett unikt sätt på vilket denna stjärna snurrar.

• Stjärnan roterar snabbast vid en latitud på cirka 40 grader.
• Rotationshastigheten minskar både vid ekvatorn och vid polerna.
• En sådan profil har varken observerats hos andra stjärnor eller förutsagts av simuleringar.

Denna upptäckt förändrar vår tidigare förståelse av hur stjärnor roterar. Forskare trodde att de hade en god uppfattning om fenomenet, med vetskapen att stjärnor som solen roterar snabbast vid ekvatorn och långsammare vid polerna. Gruppen, ledd av Mikko Tuomi, använde en ny statistisk metod för att identifiera dessa ovanliga mönster. Tuomi påpekar att detta visar att vi fortfarande har mycket att lära oss om hur stjärnor fungerar och hur de producerar magnetfält.

Stjärnor, inklusive solen, består av plasma och saknar fasta ytor. Deras rotation påverkas av konvektionsprocesser som ändrar riktning vid olika latituder. Denna effekt, kallad differentiell rotation, påverkas av faktorer som massa, ålder, kemisk sammansättning, rotationsperiod och magnetfält. Den märkliga rotationen hos V889 Herculis visar att dessa faktorer inte alltid agerar som förväntat.

Forskargruppen, där Thomas Hackman ingår, använde en ny metod för att undersöka hur stjärnor roterar. Denna metod fokuserar på förändringar i en stjärnas ljusstyrka över tid som orsakas av fläckar på stjärnans yta som rör sig över olika breddgrader. De studerade även en annan stjärna vid namn LQ Hydrae, som visade sig ha en jämnare rotation från ekvatorn till polerna.

Läs också:

Igår · 12:21

Kobes hemliga vattenkopplingar: Arima, jordbävningar och prognoser

Stjärnobservationer utfördes vid Fairborn-observatoriet med hjälp av robot-teleskop under en period av 30 år. Den här långvariga datainsamlingen har varit avgörande för att förstå hur stjärnor beter sig. Gregory Henry, en seniorastronom vid Tennessee Universitet, ledde denna forskning vid Fairborn och har gjort betydande bidrag.

Dessa resultat är betydelsefulla av flera anledningar:

• De ger nya insikter i stjärnors interna dynamik.
• De kan påverka hur vi förutspår solaktiviteter, såsom solfläckar och utbrott.
• De väcker frågor om de faktorer som påverkar stjärnrotation.

V889 Herculis och LQ Hydrae är unga stjärnor, ungefär 50 miljoner år gamla, och påminner om den tidiga solen. De roterar snabbt och fullbordar en rotation på cirka 1,5 dagar. Genom att studera dessa stjärnor under en längre tid kan vi förstå mer om hur stjärnor fungerar.

Rönen från Helsingfors visar att små markbaserade observatorier fortfarande spelar en viktig roll för grundläggande astrofysisk forskning, trots dagens avancerade rymdteleskop. Denna upptäckt hjälper oss att bättre förstå hur stjärnor roterar och vad som styr denna process, vilket betonar behovet av att fortsätta med detaljerade observationer och utveckla nya analyismetoder.