Fossilt frö avslöjar växters tidiga vinddispersal

StockholmForskare har nyligen upptäckt något som hjälper oss att förstå hur tidiga växter spred sina frön med hjälp av vinden. De har funnit ett fossilt frö från den sena devonperioden, vilket är omkring 360-385 miljoner år gammalt. Detta frö, som kallas Alasemenia, är ett av de äldsta kända exemplen på växter som använder vinden för att sprida sina frön. Tidiga fröväxter som Alasemenia var viktiga eftersom de visade en övergång från fortplantning beroende av sporer, som mossor och ormbunkar gör, till fortplantning med frön.

Alasemenia skiljer sig från andra devoniska frön eftersom den har tre vingar, medan frön som Warstenia och Guazia har fyra. Forskare använde matematiska modeller för att visa att de tre vingarna hos Alasemenia troligen snurrade bra och hjälpte den att enkelt fånga vinden, vilket gjorde att den kunde resa längre sträckor. Denna upptäckt tyder på att ett ovanligt antal vingar kan ha varit gynnsamt för att sprida frön med vinden.

Vindispersionsstrategier fokuserar på viktiga egenskaper som lättviktiga frön som enkelt kan färdas, strukturer som hjälper frön att sväva eller snurra i luften, samt att fröna släpps vid rätt tidpunkt för att öka spridningsmöjligheterna.

• Rullande buskar
• Fallskärmar (t.ex. maskrosor och sidenört)
• Bevingade frön (t.ex. lönnens propellerfrön)

Läs också:

Idag · 11:23

Ungdomars knän under hot: åldern ökar skaderisken

Alasemenias utformning antyder att den var en av de första växterna som använde vinden för att sprida sina frön, långt innan tekniker som fallskärmar eller fjäderlika strukturer utvecklades. Genom att sprida sina frön med vinden kunde växter minska konkurrensen med sina egna avkommor och ge dem bättre möjligheter att växa i nya områden.

Det fossil som hittades i Jianchuan-gruvan i Kina saknar encupula, till skillnad från många frön från devonperioden. Denna frånvaro tyder på att fröet troligen anpassade sig för att spridas med vinden istället för vatten eller andra metoder. Fröets vingar växer från dess hölje, vilket visar hur tidiga växter kan ha förändrat sina reproduktiva delar för att utnyttja vinden vid spridningen av frön.

Denna forskning hjälper oss inte bara att förstå det förflutna, utan den visar också hur växter har hanterat miljöutmaningar genom tiderna. I takt med att dagens ekosystem förändras, kan kunskapen om dessa historiska anpassningar hjälpa oss att förutse hur växter kan reagera och överleva i nuvarande och framtida klimatförändringar.