Spår av genetiskt utbyte: hur neandertalare formade dagens människa och dess anpassning

Lästid: 2 minuter
Av Pedro Martinez
- i
DNA-strängar som flätar sig samman med förhistorisk grottkonst

StockholmNy forskning har avslöjat när Neandertalare och moderna människor blandade sina gener och gett exakta detaljer om dessa genetiska interaktioner. Forskare har funnit att denna blandning började för cirka 50 500 år sedan och pågick i ungefär 7 000 år. Denna genetiska integration hjälpte människor att anpassa sig till utmaningar och sjukdomar i Eurasien. Vid den tiden levde Neandertalare och moderna människor sida vid sida i området, vilket förklarar varför människor från Eurasien idag har 1-2% Neandertal-DNA.

Forskningen analyserade 58 gamla mänskliga genom och nuvarande mänsklig DNA och kom fram till att korsningen skedde för cirka 47 000 år sedan. Här är några viktiga resultat från studien:

Neandertalarnas och Homo sapiens samexistens sträckte sig över 6 000–7 000 år, vilket bekräftas av arkeologiska fynd. Människor i Östasien bär på ungefär 20 % mer neandertalgener jämfört med deras europeiska och västasiatiska motparter. Genflödet skedde kontinuerligt snarare än som en isolerad händelse. Vissa neandertalsegment var fördelaktiga och bevarades, medan andra snabbt försvann.

Neandertalgener påverkar inte bara vår historia utan har även betydelse för sådant som hur vi bekämpar sjukdomar, vår hudfärg och hur vi hanterar mat. Dessa genetiska drag visar att parning med neandertalare gav tidiga människor fördelar som hjälpte dem att överleva på olika platser utanför Afrika.

Forskning visar att vissa Neandertalgener har blivit vanligare, särskilt de som stärker immunsystemet. Dessa gener bidrar till att skydda mot virus, vilket är värdefullt vid sjukdomar som COVID-19. Vissa delar av människans genom saknar Neandertaldna, och dessa avsnitt försvann kort efter att människor och Neandertalare först blandades. Detta tyder på att vissa Neandertalgener inte var gynnsamma och snabbt rensades bort ur människans genpool.

Studien visar att forntida mänsklig migration var komplex. Den antyder att moderna människor främst bosatte sig i Eurasien för omkring 43 500 år sedan. Denna information hjälper oss att förstå människans utveckling och hur tidiga Homo sapiens anpassade sig till olika miljöer och utmaningar.

Neandertalarnas gener är mer än bara en del av vår historia; de visar hur människor har anpassat sig över tid. Forskare undersöker också gener från Denisovanerna, särskilt deras betydelse för östasiatiska grupper, för att förstå vår historia och dess påverkan på våra gener idag.

Studien publiceras här:

http://dx.doi.org/10.1126/science.adq3010

och dess officiella citering - inklusive författare och tidskrift - är

Leonardo N. M. Iasi, Manjusha Chintalapati, Laurits Skov, Alba Bossoms Mesa, Mateja Hajdinjak, Benjamin M. Peter, Priya Moorjani. Neanderthal ancestry through time: Insights from genomes of ancient and present-day humans. Science, 2024; 386 (6727) DOI: 10.1126/science.adq3010
Vetenskap: Senaste nytt
Läs nästa:

Dela den här artikeln

Kommentarer (0)

Posta en kommentar
NewsWorld

NewsWorld.app är en gratis premium nyhetssida. Vi tillhandahåller oberoende och högkvalitativa nyheter utan att ta betalt per artikel och utan en prenumerationsmodell. NewsWorld anser att allmänna, affärs-, ekonomiska, tekniska och underhållningsnyheter bör vara tillgängliga på en hög nivå gratis. Dessutom är NewsWorld otroligt snabb och använder avancerad teknik för att presentera nyhetsartiklar i ett mycket läsbart och attraktivt format för konsumenten.


© 2024 NewsWorld™. Alla rättigheter reserverade.