Zooplankton: små hjältar som misslyckas med vattenrening
StockholmForskare vid University of Texas i El Paso och Stanford University har nyligen upptäckt att zooplankton inte spelar en stor roll i att rengöra förorenat vatten, som man tidigare trott. Enligt deras studie, publicerad i biologitidskriften mSphere, har dessa små vattenlevande djur en mycket begränsad funktion i att avlägsna fekal förorening, oavsett om det handlar om söt- eller saltvattenmiljöer.
En amerikansk rapport från 2017 visade att över hälften av landets floder, vikar och estuarier var osäkra på grund av fekal förorening. Studien undersökte hur naturliga processer kan minska dessa patogener och fokuserade på zooplanktons roll. Forskarna genomförde tester genom att tillsätta vanliga indikatorer för fekal förorening, som viruset MS2 och bakterien E. coli, till vattenprover med zooplankton och andra partiklar.
Forskningen visade att stora partiklar som zooplankton inte påverkade hur snabbt patogener deaktiverades. Mindre partiklar som är lösta i vatten hade större inverkan. Höga salthalter, liknande de i havsvatten, bidrog mer effektivt till att inaktivera patogener.
Dessa resultat får oss att omvärdera hur vi ser på naturlig vattenrening. Zooplankton räcker inte för att rena förorenat vatten, vilket visar behovet av effektivare metoder för vattenrening. De klarar inte av de många typerna och höga nivåerna av föroreningar i vattnet. Detta understryker svårigheterna med att hålla vatten säkert för människor.
Studien ställer också frågor om hur andra faktorer som salthalt kan påverka patogenernas överlevnad eller inaktivering. Forskare vill utforska dessa effekter ytterligare, vilket kan hjälpa oss att förstå mer om naturliga sätt att rena vatten och förbättra nuvarande vattenreningsmetoder.
Upptäckterna visar att även om zooplankton kan bidra till att hålla vattenekosystemen rena, kan vi inte enbart förlita oss på dem för att rena vattnet. För att kontrollera föroreningar effektivt måste vi använda både naturliga metoder och avancerade teknologier för att hantera hälsorisker från mikroorganismer i vattnet.
Studien publiceras här:
http://dx.doi.org/10.1128/msphere.00656-24och dess officiella citering - inklusive författare och tidskrift - är
Lauren C. Kennedy, Ava M. Mattis, Alexandria B. Boehm. You can bring plankton to fecal indicator organisms, but you cannot make the plankton graze: particle contribution to E. coli and MS2 inactivation in surface waters. mSphere, 2024; DOI: 10.1128/msphere.00656-24Dela den här artikeln