Civilisationens födelse genom bröddegens kraft: hur vete förändrade forntida samhällen och jordbruk

StockholmBrödvetet har spelat en betydande roll i människans historia. Nya studier visar att denna gröda har bidragit till utvecklingen av såväl forntida samhällen som modern jordbruk. Forskning utförd av Open Wild Wheat Consortium (OWWC) har upptäckt att den genetiska mångfalden hos brödvete, framförallt från den vilda gräsarten Aegilops tauschii, var avgörande för dess framgång.

Brödvete är en växt som har kombinerat tre olika uppsättningar gener, benämnda A, B och D. D-uppsättningen kommer från en växt som heter Aegilops tauschii. Denna kombination uppstod för mellan 8 000 och 11 000 år sedan i den bördiga halvmånen. Forskningsresultaten kan sammanfattas på följande sätt:

• Brödvete uppstod genom en hybridisering som involverade Aegilops tauschii.
• Denna genetiska mångfald gjorde det möjligt för brödvete att anpassa sig till olika klimat och jordar.
• Studien använde en diversitetspanel med 493 unika accessioner för att skapa ett pangenom.

Denna forskning är betydelsefull eftersom den visar hur brödvete snabbt spreds till olika områden. Vanligtvis skulle brödvetes begränsade genetiska variation och självpollinering ha gjort det svårt för växten att anpassa sig. Men genom att införa genetiskt material från olika typer av Aegilops tauschii kunde det framgångsrikt växa globalt.

Forskare från olika länder samarbetade i denna studie. De undersökte 80 000 sorter av brödvete från hela världen. Cirka 75 % av D-genomet i brödvete härstammar från ett slags gräs nära södra Kaspiska havet kallat Aegilops tauschii. De resterande 25 % kommer från gräs som finns i områden från Turkiet till Kina. Denna genetiska variation hjälper brödvete att överleva och frodas under olika förhållanden.

Läs också:

Idag · 10:18

O2-turbinens kamp mot orkanens mäktighet avslöjad

Mångfalden i brödvete bidrog till att det blev en viktig gröda inom jordbruket och formade tidiga samhällen. Genom att odla brödvete kunde stabila jordbrukssamhällen bildas som kunde försörja fler människor. När dessa grupper slog sig ner, kunde de fokusera på andra kulturella förbättringar, vilket ledde till utvecklingen av civilisationen.

Forskningen är mycket värdefull idag. Forskare använder sig av pangenom och genetiska resurser för att identifiera nya gener som hjälper vete att stå emot sjukdomar. Detta kan skydda veteskördarna från problem som vetemjöldagg. De undersöker också gener som kan tåla olika klimat för att säkerställa att vete växer bra även när vädret förändras.

Att bevara genetiska resurser är fortfarande viktigt. Institutioner som John Innes Centre skyddar gamla samlingar av vildgräs. Dessa samlingar bidrar till att avla fram nya vetesorter med egenskaper som motståndskraft mot sjukdomar och skadedjur. Genom att spåra genetiska förändringar, som de som endast finns i Georgien, blir det tydligt varför det är avgörande att bevara dessa genetiska resurser för framtida förbättringar inom jordbruket.

Brödvetets genetiska historia innefattar både uråldriga korsningar av arter och dess ständiga anpassning och förbättring, vilket gör det till en central del av människans civilisation.