Ny studie: fiskar i grönländska vatten föredrar maneter som huvudföda.

StockholmEn studie utförd av Alfred Wegener-institutet och Thünen-institutet har avslöjat att maneter utgör en större del av kosten för fiskar i grönländska vatten än man tidigare trott. Särskilt större silverkummel och nordlig ulv är fiskar som främst livnär sig på gelatinösa zooplankton, som är djur med geléliknande konsistens. Denna upptäckt utmanar den tidigare uppfattningen att maneter inte spelar en så stor roll i marina näringsvävar.

Viktiga resultat från studien inkluderar att man upptäckte DNA från maneter i magen hos alla sju analyserade fiskarter. Hos nordlig ulk och större skärdslange var maneter den huvudsakliga födokällan. Totalt identifierades 59 arter av gelatinösa ryggradslösa djur i maginnehållet. DNA-metabarcoding gav hög noggrannhet i identifieringen av konsumtion av maneter.

Forskningen använde DNA-metabarcode för att analysera maginnehållet, vilket gör det möjligt för forskare att exakt identifiera vad djuren har ätit. Tidigare studier missade ofta maneter som en födokälla eftersom deras vävnader bryts ner snabbt och lämnar lite bevis. Denna nya metod kan förändra vår förståelse av marina näringskedjor genom att visa att gelatinösa zooplankton är viktigare än vi tidigare trott.

Dessa resultat är viktiga för miljön eftersom man förväntar sig att manetpopulationerna kommer att öka på grund av klimatförändringarna. Maneter trivs i varmare och mer sura hav, till skillnad från många andra havsdjur. När deras antal ökar kan de förändra hur marina ekosystem fungerar.

Läs också:

Idag · 12:21

Kobes hemliga vattenkopplingar: Arima, jordbävningar och prognoser

Mer forskning behövs för att förstå hur mycket energi maneter ger till rovfiskar. Maneter är enkla för fiskar att fånga och smälta, vilket kan göra dem till en bra näringskälla, särskilt när det är svårt att hitta annan föda. Att lära sig mer om detta kan hjälpa oss att förstå hur bra marina arter kan anpassa sig till klimatförändringar.

Det är viktigt att regelbundet samla in data under året för att förstå hur maneter interagerar med andra arter. Denna kontinuerliga datainsamling hjälper oss att se både vilken roll maneter spelar i näringskedjan och hur förändringar i deras antal påverkar miljön.

Dessa upptäckter får oss att omvärdera marina näringskedjor. Forskare måste undersöka andra områden för att se om liknande fynd kan göras. Detta kan leda till bättre metoder för att hantera och skydda marint liv, med särskild hänsyn till arter som vanligtvis förbises, såsom maneter.