Parker Solar Probe avslöjar ledtrådar om solens hetaste corona och avfärdar huvudteori.

StockholmNASAs Parker Solar Probe har gjort en betydande upptäckt om solens korona, vilket är solens heta yttersta lager. Forskare har försökt förstå varför koronan är mycket varmare än solens yta. En studie ledd av University of Michigan, som publicerats i The Astrophysical Journal Letters, har nu uteslutit en möjlig orsak till detta.

Viktiga insikter:

• Solens corona kan vara 200 gånger varmare än dess yta.
• Parker Solar Probe upptäckte inga S-formade böjar i de magnetiska fälten, så kallade switchbacks, i coronan.
• Man trodde att switchbacks eventuellt kunde bidra till coronans värme.
• Switchbacks saknas i coronan men förekommer nära solen i solvinden.

Målet med Parker Solar Probe är att förstå varför solens yttre lager är så varmt. Rymdfarkosten är utrustad med verktyg för att mäta tätheten, temperaturen och rörelsen hos plasman i detta lager. Inledningsvis observerade forskarna flera skarpa förändringar i solens magnetfält, kallade switchbacks. Dessa switchbacks ändrar kortvarigt magnetfältets riktning och lagrar mycket magnetisk energi.

Ny data från Parkers första 14 resor runt solen visar inga switchbacks i koronan, vilket motsäger teorin att switchbacks som skapats på solens yta är ansvariga för uppvärmningen av koronan och accelerationen av solvinden.

Denna upptäckt är betydelsefull eftersom den förändrar vart forskarna kommer att söka efter orsaken till koronas värme. Parker Solar Probe upptäckte inga "switchbacks" i koronan, vilket indikerar att dessa svängar antingen kan bildas utanför koronan eller förlora energi på ett sätt vi inte hade förväntat oss.

Läs också:

Idag · 11:20

Banbrytande teknik för säkrare och billigare bentransplantationer

Forskare försöker fortfarande förstå hur switchbacks bildas. Vissa tror att turbulens i solvinden gör att det magnetiska fältet ändrar form. Andra anser att switchbacks uppstår genom interaktioner på solens yta. Eftersom det inte finns några switchbacks i koronan, tyder det på att de bildas i solvinden.

Magnetiska kollisioner på solens yta kan bidra till att hetta upp koronan. Dessa kollisioner skapar vågor och snabbt rörliga plasmastreamar som färdas genom solens atmosfär. Vågor kan brytas ned och värma upp koronan innan de omvandlas till krökar i solvinden.

De kommande uppdragen med Parker Solar Probe kommer att samla in mer data, särskilt från närmare solen, och nästa betydande datainsamling förväntas börja den 24 december 2024. Dessa uppdrag kommer att hjälpa till att testa teorierna och kan ge mer information om ursprunget till switchbacks och deras möjliga roll i uppvärmningen av koronan.

Forskare är entusiastiska över att analysera ny data. Dessa resultat kommer att öka vår förståelse av solfysik, solens atmosfär och dess påverkan på vårt solsystem.