Iran i avgörande duell: reformvänlig lagstiftare mot hård ex-förhandlare
StockholmIran höll en andra omgång av presidentvalet där en strikt före detta förhandlare tävlade mot en reformvänlig lagstiftare. Statlig tv visade små köer av väljare vid vallokaler runt om i landet när röstningen började på fredagen.
Sedan den islamiska revolutionen 1979 har kvinnor och förespråkare för stora förändringar varit förbjudna att rösta. Det finns inga internationella observatörer som övervakar valet. Valet äger rum mitt i ökande spänningar i Mellanöstern på grund av Israel-Hamas-konflikten i Gaza. I april attackerade Iran Israel direkt på grund av konflikten i Gaza. Miliser stödda av Teheran, såsom Hizbollah i Libanon och Houthi-rebellerna i Jemen, är involverade och har intensifierat sina attacker.
Iran anrikar uran till nivåer som ligger nära vad som krävs för kärnvapen. Landet har tillräckligt med uran för att tillverka flera bomber om det skulle besluta sig för det. Kärnavtalet från 2015 med världens stormakter upphörde 2018 när den tidigare presidenten Donald Trump drog USA ur överenskommelsen. Sedan dess har hårdföra ledare tagit över Irans regering.
Viktiga detaljer om valet inkluderar: Kvinnor och förespråkare för radikal förändring fick inte rösta. Det fanns ingen internationell övervakning. Röstmottagningen började klockan 08.00 lokal tid. En liten ökning i väljarnas entusiasm rapporterades.
Irans 85-årige högsta ledare, Ayatollah Ali Khamenei, har det slutliga ordet i statliga frågor, men presidenten kan också påverka landets politik gentemot västländer. Inrikesminister Ahmad Vahidi, som ansvarar för valet, bekräftade att alla vallokaler började fungera klockan 8 på morgonen lokal tid. Khamenei visades på tv när han röstade från sitt hem.
Khamenei påpekade att folkets entusiasm har ökat. Han uppmanade alla att rösta och välja den bästa kandidaten. Han nämnde att de som inte röstade förra veckan inte nödvändigtvis motsätter sig det nuvarande systemet. Han sa att experter inom sociologi och politik bör undersöka orsakerna till det låga valdeltagandet.
Röstningen äger rum mitt i ökande spänningar i Mellanöstern. Konflikten mellan Israel och Hamas har intensifierats och Iran har attackerat Israel. Miliser som stöds av Teheran, såsom Hezbollah och Houthi-rebeller, är också inblandade och har intensifierat sina aktiviteter.
Irans strävan att utveckla kärnteknologi är en stor oro. Landet anrikar uran till nästan vapenklassad nivå och har tillräckligt för att producera flera kärnvapen. Kärnenergiavtalet från 2015, som var en viktig diplomatisk framgång, kollapsade 2018 när USA drog sig ur. Sedan dess har hårdföra konservativa tagit makten i regeringen.
Väljare i Iran står inför ett val mellan en sträng tidigare förhandlare och en mer öppensinnad lagstiftare i denna valomgång. Utgången kommer att avgöra om Iran antar en konfrontativ eller samarbetsvillig inställning gentemot västländerna. Khamenei kommer fortfarande att spela en central roll i att forma Irans utrikespolitik, oavsett vem som vinner presidentposten.
Igår · 20:11
Gängvåldet skördar över 70 liv i Haiti
Dela den här artikeln