Ansträngningar mot falska nyheter kan minska förtroendet för pålitliga nyhetskällor, visar ny studie.

StockholmFörsök att bekämpa falsk information med faktagranskning eller medieutbildning kan göra människor mer skeptiska till trovärdiga nyheter. En studie av UZH, som använde online-undersökningar i USA, Polen och Hongkong, belyser detta problem. Stora händelser som upploppen vid Kapitolium, vaccinmisstro under COVID-19 och kriget i Ukraina har ökat oron för skadorna orsakade av "fake news".

Studien visade att bara några få personer stöter på falsk information dagligen. Men oron över dess konsekvenser har ökat på sistone. På grund av detta växer insatserna för att kontrollera fakta. Stora nyhetskanaler som BBC och CNN inkluderar nu faktagranskning som en del av sin rutin. Det finns också fler kampanjer för mediekunskap för att hjälpa människor att skilja mellan sant och falskt.

Forskare från universiteten i Zürich, Kalifornien och Warszawa genomförde tre online-undersökningar med 6 127 deltagare. De undersökte hur effektiva tre korrigerande strategier är för att motverka desinformation:

• Faktakoll
• Initiativ för mediekunskap
• Specialiserad nyhetsrapportering

De undersökte traditionella strategier och jämförde dem med tre nya. De nya strategierna syftade till att hjälpa människor att tänka kritiskt kring information utan att bli alltför skeptiska. En av de nya strategierna fokuserade på att förstå politiska fördomar i nyhetsrapportering istället för att bara avgöra om nyheterna är sanna eller falska.

Läs också:

Idag · 01:33

Kan ljudmagi fängsla blinda sinnen? Ny studie.

Studien visade överraskande resultat. Både gamla och nya metoder för att rätta till myter gjorde människor mer tveksamma. Denna tvekan påverkade även sann information från pålitliga källor. De nya metoderna var inte mycket bättre än de gamla. De hjälpte människor att lite bättre skilja på sanning och lögn, men gjorde generellt sett ändå att folk blev mer skeptiska.

Emma Hoes, statsvetare vid UZH, påpekade att diskussionen om falska nyheter kan leda till att människor misstror pålitliga nyhetskällor. För att demokratier ska fungera väl är det viktigt med tillförlitliga och faktabaserade nyheter. I många västländer är denna typ av nyheter fortfarande vanligare än felaktig information. Hoes betonade vikten av att balansera minskningen av felaktiga uppfattningar med risken för att öka den allmänna misstron.

Forskare hävdar att vi måste ändra sättet vi bekämpar falsk information på. Det är viktigt att utveckla detaljerade strategier och lära människor att kritiskt granska det de läser. Samtidigt måste vi se till att detta inte leder till att de börjar misstro god information och pålitliga källor.

Stora händelser och mer faktagranskning avslöjar svårigheterna med att bekämpa desinformation. Den här studien visar att dessa insatser kan ha bieffekter. Folk kan bli mer skeptiska, även mot korrekt information. Utmaningen är att finna sätt att utbilda allmänheten utan att få dem att tappa förtroendet för pålitliga nyhetskällor.