Ökad medvetenhet om vetenskaplig samsyn stärker klimatförändringsigenkänningen, visar studie
StockholmEn studie ledd av Bojana Većkalov från Universitetet i Amsterdam och Sandra Geiger från Universitetet i Wien undersökte hur det påverkar människors åsikter när de informeras om den vetenskapliga enigheten kring klimatförändringar. Forskarteamet genomförde en undersökning med över 10 000 personer från 27 olika länder. De fann att när människor får veta om forskarnas samstämmighet, bidrar det till att rätta till felaktiga uppfattningar och stärker deras tro på klimatförändringar och dess mänskliga orsaker.
Att ge människor tydliga fakta om vad forskare är överens om kan ha stor inverkan på samhället. När människor får veta att 97% till 99,9% av klimatforskarna tror att mänskliga aktiviteter är huvudorsaken till klimatförändringarna är de benägna att:
- Justera deras uppfattning om den vetenskapliga enigheten
- Stärka deras tro på klimatförändringarnas existens
- Öka deras oro för klimatförändringarna
Studien visade att även om vetskapen om att forskare är eniga om klimatförändringar får människor att tro mer på det och oroa sig för det, leder detta inte alltid till större stöd för åtgärder på offentlig nivå. Att informera människor om vetenskaplig enighet är viktigt, men det kanske inte räcker för att förändra politiken eller individers beteende.
En anledning till att människor kanske inte stöttar åtgärder mot klimatförändringar är vad de tror att andra tycker. Människor är mer benägna att stödja offentliga insatser om de tror att alla andra också gör det. Klimatförändringar är en politisk fråga i många länder, så folk kanske undviker att tala om sitt stöd för klimatpolitik om de tror att deras vänner eller ledare inte gör det. Det är därför viktigt att upplysa människor om den vetenskapliga enigheten om klimatförändringar och även visa att fler människor och politiker stöder åtgärder för klimatet.
Studien visade att när folk fick veta att 88% av klimatforskarna ser klimatförändringar som en kris, påverkade det inte deras uppfattningar särskilt mycket. Detta kan bero på att människor redan trodde att många forskare var överens om krisaspekten, till skillnad från orsakerna eller det faktum att klimatförändringar sker.
Kommunikation om klimatförändringar bör koncentrera sig på att rätta till de största missförstånden mellan allmänhetens uppfattningar och vetenskapliga fakta. Till exempel kan det vara mer effektivt att lyfta fram hur mänskliga aktiviteter orsakar klimatförändringar för att påverka människors tro och attityder.
Ett sätt att sprida budskapet är att använda olika metoder för att dela det. Att involvera influenser, lokala ledare och samhällsgrupper kan göra budskapet mer begripligt och övertygande.
Att prata om hur forskare är eniga om klimatförändringar bidrar till att rätta till missuppfattningar och stärker tron på det. För att förvandla denna kunskap till allmänt och politiskt stöd behöver vi fler strategier. Bättre klimatkommunikation, i kombination med insatser för att skapa starka sociala normer och engagemang i samhället, kan göra dessa budskap mer effektiva globalt.
Studien publiceras här:
http://dx.doi.org/10.1038/s41562-024-01928-2och dess officiella citering - inklusive författare och tidskrift - är
Bojana Većkalov, Sandra J. Geiger, František Bartoš, Mathew P. White, Bastiaan T. Rutjens, Frenk van Harreveld, Federica Stablum, Berkan Akın, Alaa Aldoh, Jinhao Bai, Frida Berglund, Aleša Bratina Zimic, Margaret Broyles, Andrea Catania, Airu Chen, Magdalena Chorzępa, Eman Farahat, Jakob Götz, Bat Hoter-Ishay, Gesine Jordan, Siri Joustra, Jonas Klingebiel, Živa Krajnc, Antonia Krug, Thomas Lind Andersen, Johanna Löloff, Divya Natarajan, Sasha Newman-Oktan, Elena Niehoff, Celeste Paerels, Rachel Papirmeister, Steven Peregrina, Felicia Pohl, Amanda Remsö, Abigail Roh, Binahayati Rusyidi, Justus Schmidt, Mariam Shavgulidze, Valentina Vellinho Nardin, Ruixiang Wang, Kelly Warner, Miranda Wattier, Chloe Y. Wong, Mariem Younssi, Kai Ruggeri, Sander van der Linden. A 27-country test of communicating the scientific consensus on climate change. Nature Human Behaviour, 2024; DOI: 10.1038/s41562-024-01928-2Dela den här artikeln