Upptäckten av forntida ost avslöjar kefirens ursprung

StockholmForskare har analyserat DNA från gammal ost som hittades tillsammans med Tarim Basin-mumierna i Kina. Dessa ostprover är cirka 3 600 år gamla och ger insikt i hur kefirost började tillverkas samt utvecklingen av probiotiska bakterier. Studien visar att osten tillverkades av olika sorters mjölk och spelade en viktig roll i kosten och kulturen för människor under bronsåldern.

Forskare har upptäckt DNA från mjölksamplet och bekräftat att det var kefirost. Viktiga bakterier och svampar som Lactobacillus kefiranofaciens och Pichia kudriavzevii, som är avgörande för att göra kefir, hittades. Resultaten tyder på att kefir kan ha funnits i Xinjiang-regionen i nordvästra Kina sedan bronsåldern. Detta motsäger idén att kefir enbart har sitt ursprung i Nordkaukasien.

Denna upptäckt visar att hur forntida människor tillagade mat påverkade deras hälsa och har haft en inverkan på dagens livsmedelsbearbetningstekniker. Här är några huvudpunkter från resultaten:

• Ostproverna visade på närvaro av DNA från både ko och get, vilket tyder på en mångfald i mejerianvändningen.
• Lactobacillus kefiranofaciens från proverna visar större genetisk överensstämmelse med den tibetanska gruppen.
• Studien ger insikter i hur probiotiska bakterier har utvecklats och anpassat sig till mänskliga värdar.

Läs också:

Idag · 15:58

Webbteleskopet avslöjar galaktisk länk till universums första stjärnor

Forskningen visar hur människor under bronsåldern interagerade med sin omgivning. Genom att studera utvecklingen av Lactobacillus kefiranofaciens bidrar studien till en bättre förståelse av forntida mikrobiska ekosystem. De genetiska förändringarna hos bakterien, som stöder stabil fermentering, framhäver den långvariga kopplingen mellan människor och mikrober.

Denna upptäckt visar betydelsen av tvärvetenskapligt samarbete för att lösa gåtor från historien. Genom att förena arkeologiska fynd med moderna genetiska metoder kan vi få djupare insikter om forntida liv. Studien betonar hur DNA-analys kan tillämpas på gamla föremål, vilket ger oss mer kunskap om våra förfäder och deras värld.

Upptäckten omformar vår förståelse av historien och visar hur människor och mikrober har utvecklats tillsammans. Den belyser hur gamla matlagningsvanor fortfarande påverkar dagens matkulturer.