Ny studie: Barns exponering mot miljöfaktorer kopplad till förändringar i blodets ämnesomsättning.
StockholmEn ny studie från Östra Finlands universitet visar att barns hjärt- och ämnesomsättningshälsa påverkas mer av en kombination av miljöexponeringar och ohälsosamma livsstilsval än av dessa faktorer när de betraktas individuellt. Studien undersökte olika faktorer som kost, fysisk aktivitet, sömn, luftföroreningar och föräldrarnas inkomster.
Forskare följde 504 barn i åldrarna 6-9 från PANIC-studien i Kuopio, Finland, under åtta års tid. De upptäckte att barn med högre exposompoäng, vilket innebär fler ohälsosamma exponeringar och vanor, uppvisade ändringar i 31 serum metaboliter. Dessa metaboliter är små föreningar i kroppen som antyder förändringar i ämnesomsättningen och har kopplingar till tillstånd som fetma, typ 2-diabetes och hjärtsjukdomar.
De viktigaste resultaten är:
Ett exponeringspoäng var kopplat till förändrade serumhalter av 31 metaboliter. Dessa metaboliter omfattar fosfolipider, fettsyror, aminosyror, xenobiotika och energirelaterade metaboliter. Tolv av dessa metaboliter var unikt relaterade till den kombinerade exponeringspoängen. Vissa samband påverkades av barnets grad av fetma.
Denna forskning är betydelsefull eftersom den betonar fördelen med att studera hur flera miljö- och livsstilsfaktorer tillsammans påverkar hälsan, istället för att titta på varje faktor enskilt. Tidigare studier visar att utvecklingen av hjärt- och metabola sjukdomar kan börja redan i barndomen. Kemikalier kopplade till det totala miljöexponeringspoängen kan visa dessa tidiga förändringar innan några symptom blir märkbara.
Forskare upptäckte att effekten av exposome-poängen på vissa metaboliter varierade med mängden kroppsfett. Till exempel var glycoprotein acetyls, som är kopplade till hjärtsjukdomsrisk, högre endast hos barn med mer kroppsfett. Detta tyder på att miljö- och livsstilsfaktorer kan ha starkare inverkan på den metaboliska hälsan hos barn med mer kroppsfett.
Vi samlade in kostdata genom att använda fyradagars matdagböcker. Sömn, fysisk aktivitet och stillasittande tid registrerades med hjälp av bärbara enheter. Information om luftföroreningar erhölls från mätningsstationerna i Kuopio, och vi fastställde föräldrarnas socioekonomiska status med hjälp av frågeformulär.
LongITools-projektet, som är finansierat av EU, har publicerat en studie i Communications Biology. Studien, ledd av Darren Healy, är den första som undersöker sambandet mellan ett exposom-poäng och metabolisk hälsa hos barn och ungdomar över tid.
Denna studie belyser vikten av att ha hälsostrategier som tar hänsyn till alla delar av ett barns miljö och livsstil. Den framhäver behovet av policyer som inte bara fokuserar på individuella beteenden som kost och motion, utan även på större faktorer som luftföroreningar och ekonomisk bakgrund. Studien föreslår också särskilda program för barn med högre kroppsfett, eftersom de kan vara mer utsatta för ohälsosamma omgivningar. Framstegen inom metabolomik har möjliggjort dessa detaljerade studier, vilket ger oss ny förståelse för hur olika exponeringar påverkar vår hälsa redan från ung ålder.
Studien publiceras här:
http://dx.doi.org/10.1038/s42003-024-06146-0och dess officiella citering - inklusive författare och tidskrift - är
Darren R. Healy, Iman Zarei, Santtu Mikkonen, Sonja Soininen, Anna Viitasalo, Eero A. Haapala, Seppo Auriola, Kati Hanhineva, Marjukka Kolehmainen, Timo A. Lakka. Longitudinal associations of an exposome score with serum metabolites from childhood to adolescence. Communications Biology, 2024; 7 (1) DOI: 10.1038/s42003-024-06146-0Dela den här artikeln