Ny studie: uråldriga mikrober avslöjar komplexa livets evolutionens hemligheter och betydelsen av virus.
StockholmForskare vid Queen Mary University of London har upptäckt ny information om utvecklingen av komplext liv. De har funnit att en encellig organism vid namn Amoebidium innehåller genetiska delar från uråldriga stora virus. Här är huvudpunkterna:
Amoebidium är en encellig parasit som lever i sötvatten. Organismen bär på virala sekvenser i sitt DNA. Dessa virala sekvenser är kraftigt metylerade, vilket innebär att de är kemiskt tystade. Det virala innehållet varierar avsevärt mellan olika Amoebidium-isolat.
Dr. Alex de Mendoza Soler vid Queen Mary's School of Biological and Behavioural Sciences ledde denna studie. Forskargruppen upptäckte att virusinsättningar inte är inaktiva. De förändras ständigt och tystas på olika sätt. Denna process är pågående och visar en kontinuerlig interaktion mellan Amoebidium och virus.
Dr. de Mendoza Soler förklarar att virusinsättningar i DNA kan vara skadliga, men organismen Amoebidium kontrollerar dem med kemiska markörer. Denna upptäckt ändrar vår syn på virus. Även om de vanligtvis betraktas som skadliga, visar denna studie att virusinsättningar kan tillföra nya gener till värdorganismer, vilket kan bidra till utvecklingen av komplext liv.
Denna studie är intressant eftersom den handlar om mänskliga genom. Människor och andra däggdjur har också gamla virusfragment i sitt DNA, kallade Endogena Retrovirus. Tidigare trodde vi att dessa fragment var oanvändbar "skräp-DNA", men vissa kan faktiskt vara till nytta. Dessa virala sekvenser kan ha spelat en roll i mänsklig evolution, liknande deras roll i Amoebidium.
Den främsta skillnaden är storleken. Jättevirus som finns i Amoebidium är mycket större än endogena retrovirus. Det mänskliga genomet är också mycket större och mer komplext än Amoebidiums genom. Trots detta är principen densamma: virus kan tillföra nya gener och öka komplexiteten hos sina värdar.
Denna nya upptäckt öppnar upp för många möjligheter till framtida forskning. Forskare kan undersöka hur processen där virus integrerar sig i värdcellens DNA påverkar andra levande organismer, inklusive människor. Att förstå interaktionen mellan virus och deras värdar kan bidra till att förklara många detaljer kring evolution och sjukdomsutveckling.
Denna studie förändrar vår uppfattning om virus. Istället för att bara vara skadliga, kan de också bidra till att göra livet mer komplext. Detta kan förändra både biologi och genetik. Vi kanske har missat hur virus kan vara till nytta. Framtida forskning kan avslöja mer om hur livet har utvecklats och till och med hjälpa till att hitta nya behandlingar för sjukdomar som är kopplade till virusspår i vårt DNA. Det är definitivt ett område värt att hålla ögonen på.
Studien publiceras här:
http://dx.doi.org/10.1126/sciadv.ado6406och dess officiella citering - inklusive författare och tidskrift - är
Luke A. Sarre, Iana V. Kim, Vladimir Ovchinnikov, Marine Olivetta, Hiroshi Suga, Omaya Dudin, Arnau Sebé-Pedrós, Alex de Mendoza. DNA methylation enables recurrent endogenization of giant viruses in an animal relative. Science Advances, 2024; 10 (28) DOI: 10.1126/sciadv.ado6406Dela den här artikeln