Avmattning av uråldriga havsströmmar varnar för framtida klimatkaos, kräver omedelbara åtgärder mot koldioxidutsläpp.

StockholmEn studie från UC Riverside visar att jordens extrema hetta tidigare bromsade vattenflödet mellan ytan och djuphavet. Denna process är avgörande eftersom den hjälper till att fördela värme över planeten, vilket gör många områden beboeliga. Forskare har analyserat små fossila skal från forntida djuphavssediment för att förstå hur denna rörelse reagerade för cirka 50 miljoner år sedan. Klimatet då liknade det vi kan förvänta oss i slutet av detta århundrade om vi inte kraftigt minskar kolutsläppen.

Haven hjälper till att reglera jordens klimat genom att föra varmt vatten från ekvatorn till polerna, vilket bidrar till att hålla temperaturerna stabila. Utan denna process skulle ekvatorn bli mycket varmare och polerna mycket kallare. Förändringar i denna mekanism kan leda till plötsliga klimatförändringar. Haven absorberar också koldioxid från mänskliga aktiviteter, vilket är viktigt eftersom de rymmer mest kol på jordens yta.

Viktiga insikter från undersökningen:

Haven innehåller nästan 40 000 miljarder ton kol, vilket är mer än 40 gånger mängden kol i atmosfären. Haven absorberar ungefär en fjärdedel av de koldioxidutsläpp som orsakas av människan.

Sandra Kirtland Turner från UC Riverside sa att om havet rör sig långsammare, kommer det att absorbera mindre kol, vilket innebär att mer koldioxid kommer att stanna kvar i luften. Tidigare studier har undersökt hur havets rörelse förändrades under senaste perioder som slutet av den senaste istiden, men dessa situationer motsvarar inte dagens höga CO2-nivåer eller uppvärmning.

Läs också:

Idag · 01:15

Antineutrinos: Framtidens teknik för kärnreaktorövervakning

För att förstå hur havscirkulationen kan förändras med den globala uppvärmningen, undersökte forskare den tidiga eocenepoken, som inträffade för cirka 49 till 53 miljoner år sedan. Under denna period var jorden mycket varmare, och det fanns tillfälliga ökningar av koldioxid och temperatur, kallade hypertermaler. Dessa hypertermaler anses vara de bästa jämförelserna för framtida klimatförändringar.

Forskarteamet undersökte havscirkulation genom att studera fossila skal av små organismer kallade foraminiferer, vilka finns i hav över hela världen. Skalens beståndsdel är kalciumkarbonat. Forskarna mätte syreisotoper i skalen för att fastställa tidigare havstemperaturer och isnivåer på jorden under dessa tider. De analyserade även kolisotoper för att bestämma åldern på vattnet där skalen hittades.

Forskningen hjälper forskare att förstå hur haven kan reagera på framtida uppvärmning. Idag använder forskare datormodeller för att förutsäga förändringar. Forskarteamet använde liknande modeller för att studera hur forntida hav reagerade på uppvärmning. De verifierade sina modellers resultat genom att analysera skal av foraminifer.

Luften har nu cirka 425 delar per miljon av koldioxid. Människor släpper ut nästan 37 miljarder ton koldioxid varje år. Om detta fortsätter, kan förhållandena vid slutet av detta århundrade likna dem under den tidiga eocenepoken. Kirtland Turner betonar vikten av att minska utsläppen. Hon påpekar att även små minskningar av koldioxidutsläppen är viktiga, då de leder till färre effekter, mindre förlust av liv och färre förändringar i naturen.

Att minska utsläppen är viktigt för att undvika allvarliga klimatproblem.