Fornmajsens dna avslöjar den fascinerande resan bakom en viktig global gröda
StockholmForskare har analyserat DNA från över 1 000 år gammal majs som hittats i Ozark-regionen i Arkansas. Detta ger ny insikt om hur en av världens viktigaste grödor spreds och utvecklades. DNA från dessa urgamla majskolvar och kärnor visar att de är nära släkt med moderna Northern Flint-varianter, som är robusta och anpassade för kallt klimat. Dessa forntida typer av majs är förfäder till den majs vi använder idag, som odlas över hela världen och har stort kommersiellt värde.
Studien ger viktig information om hur majs spreds från sin plats för domesticering i Mexiko till olika delar av Nordamerika. Den visar att majs transporterades från det amerikanska sydväst till Great Plains. En gen vid namn waxy1 spelade en betydande roll i denna spridning. Olika varianter av denna gen påverkar majsets klibbighet och släthet, egenskaper som fortfarande uppskattas i vissa traditionella maträtter. Studien indikerar också att forntida jordbrukare noggrant valde majs med dessa egenskaper, precis som dagens jordbrukare gör.
Denna forskning ger en djupare insikt i ämnet.
- Den genetiska utvecklingen av majs kopplas till anpassningsegenskaper.
- Möjliga vägar som majsen tog under sin spridning över olika geografiska områden.
- Möjligheter att återinföra förlorad genetisk mångfald i modern odling.
Dessa upptäckter belyser hur avancerat jordbruket var för 1,000 år sedan. Bönderna vid den tiden odlade majs i olika klimat och förbättrade även dess smak. Detta visar deras skicklighet i att skapa växter som kunde frodas i deras miljö samtidigt som de var goda att äta.
Moderna växtförädlare anser det vara värdefullt att förstå växternas genetiska egenskaper. Denna insikt hjälper dem att se hur lokala växtsorter har fått global betydelse och stöder jordbruket. Genom att studera dessa ursprung kan forskare hitta nya sätt att stärka grödor mot utmaningar som klimatförändringar, vilket bidrar till att förhindra matbrist.
Forskningen visar att det krävdes att utveckla nya majsvarianter för att kunna odlas effektivt i östra Nordamerika. Detta innebär att samtidigt som majsplantorna anpassades, utvecklade människor också nya jordbruksmetoder, vilket demonstrerar deras förmåga att hantera naturliga förändringar för att överleva och öka sin livsmedelsproduktion.
Att förstå majsens genetiska historia innebär mer än att bara veta dess ursprung. Det bidrar till att utveckla nya idéer och lösningar som behövs i en snabbt föränderlig värld där livsmedelssäkerhet blir allt viktigare.
Studien publiceras här:
http://dx.doi.org/10.1016/j.cell.2024.11.003och dess officiella citering - inklusive författare och tidskrift - är
Jazmín Ramos-Madrigal, Gayle J. Fritz, Bryon Schroeder, Bruce Smith, Fátima Sánchez-Barreiro, Christian Carøe, Anne Kathrine Wiborg Runge, Sarah Boer, Krista McGrath, Filipe G. Vieira, Shanlin Liu, Rute R. da Fonseca, Chunxue Guo, Guojie Zhang, Bent Petersen, Thomas Sicheritz-Pontén, Shyam Gopalakrishnan, M. Thomas P. Gilbert, Nathan Wales. The genomic origin of early maize in eastern North America. Cell, 2024; DOI: 10.1016/j.cell.2024.11.003Dela den här artikeln