Framtidens klimatfinansiering: stöd till fattiga länder i fokus

StockholmÅrets klimatmöte inom FN är avgörande för att forma framtidens globala klimatinsatser. Huvudfokus kommer att ligga på hur man kan stödja ekonomiskt svagare länder i deras arbete med att minska koldioxidutsläppen. Uppgiften är enorm och finansiellt åtagande är av största vikt. Även om färre kändisar deltar i år, är samtalen fortfarande mycket viktiga. Kina och USA, de två största utsläpparna, är inte närvarande, vilket gör de kommande förhandlingarna än mer kritiska. Om förhandlingarna i Baku misslyckas kan framtida klimatavtal stöta på betydande utmaningar.

De huvudsakliga ekonomiska löftena som diskuteras syftar till att:

• Stödja utvecklingsländer i övergången till förnybara energikällor.
• Hjälpa till med anpassning till klimatförändringarnas konsekvenser, inklusive stigande havsnivåer och extremt väder.
• Ersätta skador orsakade av klimatförändringar.

Framgången för dessa insatser beror mycket på finansiering från rika länder, men många av dessa länder står inför politiska förändringar. Detta gör finansiering för global klimatåtgärd komplicerad. Till exempel, om Trump, som ofta tonar ner klimatförändringarnas betydelse, blir president igen, kan det påverka USA:s ekonomiska löften. Organisationer som multilaterala banker och privata investerare är viktiga för att fylla finansieringsluckor, men länder i det globala syd är fortfarande oroade över löften som inte har hållits.

Läs också:

Igår · 15:39

Kan matbistånd effektivt möta klimatutmaningar och långsiktiga behov?

Finansiering är avgörande för att bygga motståndskraft mot klimatförändringar. Fattiga länder bidrar lite till de globala växthusgasutsläppen men drabbas mest av klimatförändringarnas effekter. För att rätta till denna orättvisa situation måste rikare länder, som har gynnats av industriell förorening, ta ett stort ekonomiskt ansvar. Enligt FN står G20-länderna för 77% av de växthusgaser som finns i atmosfären idag.

Omfördelning av subventioner från fossila bränslen till klimatprojekt kan kraftigt främja arbetet mot klimatförändringar. Dessa subventioner uppgår årligen till mellan 616 miljarder och 7 biljoner dollar. Genom att avsätta ens en liten del av dessa medel till miljöinitiativ kan man få en betydande global effekt.

Utvecklingsländer behöver hjälp med sin skuld på 29 biljoner dollar, eftersom en minskning skulle ge dem mer resurser att bekämpa klimatförändringar. Insatserna måste ökas sexfaldigt för att fylla det ekonomiska gapet, vilket är avgörande för att hindra ytterligare temperaturhöjningar. Att uppnå detta kräver ett extraordinärt globalt samarbete och understryker det akuta behovet av att förena ekonomiska och miljömässiga mål.