Spårning av valrester avslöjar miljövänliga fördelar för marina ekosystem genom ekologisk återvinning
StockholmEn ny studie har presenterat sätt att hantera döda valar på ett säkert sätt. Dr. Olaf Meynecke vid Griffith University ledde forskningen. Studien startade när en 14 meter lång knölval, som troligen blivit påkörd av ett fartyg, hittades död nära Noosa Heads, Queensland, i juli 2023. Istället för att låta valen driva in mot land, togs den 30 kilometer till havs och försågs med en satellitsändare. Denna sändare spårade valens rörelser i sex dagar tills den sjönk till havsbotten.
Australien har sju metoder för att hantera valar som spolas upp på stranden.
- Soptipp
- Transport till förädlingsanläggning
- Kompostering
- Begravning
- Naturlig nedbrytning på stranden
- Sänka kvarlevorna
- Använda sprängämnen
Varje metod har sina svårigheter, såsom kostnader, logistik, och folkhälsohot. Dr. Meyneckes pilotstudie testade att flytta kvarlevorna till djupare vatten. Tidigare har denna metod stött på problem med kvarlevor som driver tillbaka till kusten eller in i fartygsrutter. Detta projekt försökte lösa dessa problem genom att noggrant förutsäga vart kvarlevorna skulle driva. Dr. Meynecke nämnde att detta prognosverktyg hjälper myndigheter att fatta bättre beslut om hur man ska hantera kvarlevor av valar.
Studien visade att det finns flera fördelar med att dumpa valkadaver i havet. De nedbrytande kropparna tillför näringsämnen som gynnar det marina livet. Djur som tigerhajar bryter snabbt ner kadavren, vilket stöder olika arter och hjälper till att avlägsna kol. Dessa näringsämnen kan förbättra havsbotten i upp till sju år, vilket gynnar små organismer och djuphavsliv.
Studien publiceras här:
http://dx.doi.org/10.3390/jmse12071156och dess officiella citering - inklusive författare och tidskrift - är
Jan-Olaf Meynecke, Sasha Zigic, Larissa Perez, Ryan J. K. Dunn, Nathan Benfer, Johan Gustafson, Simone Bosshard. Dead on the Beach? Predicting the Drift of Whale Remains Improves Management for Offshore Disposal. Journal of Marine Science and Engineering, 2024; 12 (7): 1156 DOI: 10.3390/jmse12071156Dela den här artikeln