Ny studie: forskare återskapar klinisk prövning med verkliga patientdata för underrepresenterade patienter

StockholmForskare har utforskat en ny metod för att utvärdera hur effektivt behandlingar fungerar genom att använda verkliga patientdata istället för traditionella kliniska prövningar. De undersökte två blodförtunnande läkemedel, apixaban och warfarin, för att avgöra vilket av dem som bättre förebygger stroke hos patienter med icke-valvulärt förmaksflimmer. Studien leddes av Emma Maud Powell vid London School of Hygiene and Tropical Medicine i Storbritannien och nyttjade regelbundet insamlad hälsoinformation från brittiska patienter.

Studien använde en metod som kallas "referens-prövad informerad design" för att försöka matcha förhållandena i en tidigare randomiserad kontrollerad studie (RCT) som jämförde två mediciner. Målet var att matcha patientuttagning, urval och analys med den ursprungliga RCT:n. Trots att data från verkliga världen visade liknande resultat för båda medicinerna, fann den nya studien inte att apixaban var bättre än warfarin, vilket skilde sig från resultaten i den ursprungliga studien.

Viktiga resultat från studien visar att patienter som tar apixaban hade liknande utfall som de som tar warfarin. Skillnader i resultat kan bero på kvaliteten på warfarinbehandlingen och doseringen av apixaban. Dessutom kan skillnader i patienters etnicitet och samtidig användning av andra läkemedel påverka resultaten.

Dessa resultat framhäver viktiga skillnader mellan experimentella miljöer och verkliga situationer. Data från verkligheten inkluderar ofta en bredare och mer varierad grupp av patienter, såsom äldre personer och de med flera hälsoproblem, vilka normalt inte deltar i kliniska studier. Denna mångfald kan påverka hur väl behandlingar fungerar och hur säkra de är på sätt som kontrollerade studier kanske inte visar.

Läs också:

Idag · 20:58

Banbrytande modell kan påskynda upptäckten av läkemedel mot Alzheimers sjukdom

Skillnaderna mellan resultaten från RCT och verklig data visar på problem med att använda resultaten från kliniska prövningar för hela befolkningen. En bättre kontroll över warfarindoseringen i vanliga vårdmiljöer kan förklara dessa skillnader. Dessutom kan faktorer som hur väl patienter följer sina medicineringsplaner och riktiga doseringsmetoder ha betydande effekter.

Genom att använda referensprövninsinformerat designramverk tillsammans med data från verkligheten, fyller man luckor i klinisk forsking. Det förbättrar vår förståelse för hur läkemedel fungerar utanför kontrollerade miljöer. Denna metod är ett kraftfullt verktyg för att validera och komplettera resultaten från randomiserade kontrollerade studier, samt för att undersöka hur effektiva behandlingar är hos större patientgrupper.

Metoden som användes i studien kan anpassas för att undersöka olika hälsoproblem och läkemedel. Detta kan bidra till att göra hälsoforskningen mer inkluderande och representativ. Genom att använda denna metod kan vi utveckla bättre hälsopolitik och rutiner som säkerställer att behandlingar är säkra och effektiva för alla typer av patienter.