Tarmbakterier styr placeringen av immunceller i matsmältningssystemet, enligt ny studie.

StockholmForskare vid Max Delbrück Center och Charité – Universitätsmedizin Berlin har upptäckt att olika delar av musens tarm har unika grupper av mikrober. Denna variation påverkar typen och spridningen av immunceller i tarmen. Att förstå denna komplexa sammansättning av immunceller och mikrober är viktigt för att studera inflammatoriska sjukdomar.

En studie publicerad i tidskriften Gut Microbes undersöker hur tarmens mikrobflora påverkar immunsystemet. Forskare jämförde bakteriefria möss utan tarmbakterier med vanliga möss som hade tarmbakterier. De tog prover från tarmarna och använde metagenomisk sekvensering för att identifiera vilka bakterier som fanns där. Samtidigt använde de flödescytometri för att analysera typerna av immunceller i olika delar av tarmen.

Viktiga resultat från studien är:

Mikrobiella samhällen i mag-tarmkanalen varierar kraftigt beroende på plats. Adaptiva immunceller är mer framträdande i de nedre delarna av tarmen, medan medfödda immunceller är rikligare i de övre segmenten. Hos germfria möss är fördelningen av immunceller märkbart störd.

Denna upptäckt är av stor betydelse för immunologin. Den visar att tarmens mikrobiom inte bara påverkar lokala immunsvar utan även har effekter i hela kroppen. Närvaron av adaptiva immunceller, som reagerar på främmande ämnen, i den nedre delen av tarmen indikerar att detta område kan vara avgörande för att hantera patogener och andra främmande material. I motsats till detta verkar den övre delen av tarmarna, som har fler medfödda immunceller, fungera som den första försvarslinjen mot mikrober.

Läs också:

Idag · 13:15

Ny forskning: Kvantfysik revolutionerar omvandling av spillvärme till elenergi med över 60 % effektivitet

Hur immunceller organiserar sig själva belyser hur flexibel och anpassningsbar immunsystemet är. Immunceller kan ändra sin placering beroende på närvaron av mikrober, vilket visar på en nära relation mellan immunsystemet och bakterierna i våra kroppar. Denna kunskap kan leda till mer specifika behandlingar för inflammatoriska sjukdomar som Crohns sjukdom och ulcerös kolit.

Studien har viktiga konsekvenser för sjukdomar utanför tarmområdet. Forskare överväger nu hur immunceller rör sig från tarmen till andra delar av kroppen. Till exempel, kan immunceller i organ som påverkas av problem som högt blodtryck eller njursjukdom ha sitt ursprung i tarmen? Denna fråga kan hjälpa oss att förstå hur tarmmikrobiomet påverkar andra sjukdomar i kroppen.

Att gruppera immunceller baserat på de bakterier de interagerar med eller deras placering kan bidra till utvecklingen av nya medicinska tester. En ny app från studien ger forskare möjlighet att snabbt se mängden och funktionen för specifika immunceller i vilken del av tarmen som helst. Detta verktyg kan påskynda forskning inom olika områden, och hjälper forskare att fokusera på vissa celler och regioner beroende på deras frågeställningar.

Genom att förstå hur dessa faktorer fungerar kan vi utveckla bättre kostplaner och probiotiska behandlingar som modifierar tarmbakterier för att stödja immunförsvaret. Detta för oss närmare personlig medicin, där behandlingar anpassas utifrån varje individs unika tarm och immunförsvar.