Putins sena reaktion på Kursk-offensiven kan pröva lojaliteten

StockholmPresident Vladimir Putins långsamma respons på den senaste ukrainska attacken i Kursk-regionen visar på bristande stöd bland ryska ledare. Denna viktiga händelse understryker den ökande politiska instabiliteten i Ryssland.

Huvudpunkter:

• Ukrainska styrkor genomförde en framgångsrik offensiv i Kursk den 6 augusti.
• President Putins fördröjda reaktion har väckt oro bland Rysslands elit.
• Statsmedia framställer attacken som en humanitär fråga.
• Korruptionsanklagelser och utrensningar skakar försvarsministeriet.

Putins sena reaktion på attacken i Kursk-regionen visar ett vanligt mönster i hans ledarskap. Oavsett om det gällde sänkningen av ubåten Kursk år 2000 eller Wagnergruppens myteri år 2023, har han ansetts vara långsam att agera men noggrant övervägande i sina beslut. Denna situation verkar dock vara allvarligare. Attacken mot Kursk är den största sedan Andra världskriget, och de initiala svaren har varit svaga.

Interna konflikter inom den ryska regeringen ökar situationens komplexitet. Kreml har påbörjat en omfattande utrensning av tjänstemän inom försvarsministeriet, där många anklagas för korruption. Lägre rankade officerare som överstelöjtnant Konstantin Frolov arresteras för bedrägeri, vilket visar på en bredare insats mot oegentligheter. Dessa åtgärder pekar på en nivå av oordning som kan försvaga Putins kontroll.

Statliga medier beskriver händelserna kring Kursk främst som en humanitär katastrof, snarare än ett allvarligt militärt problem. Detta gör situationen mer förvirrande. Genom att framställa berättelsen på detta sätt försöker Kreml få attacken att verka mindre allvarlig. Denna taktik kanske dock inte fungerar för de ryska eliter som har stött Putin under många år.

Läs också:

4 september 2024 · 14:14

Serbiens Vulin bekräftar Ryssland-allians, förkastar västsanktioner hos Putin

Dessa inflytelserika personer känner sig olyckliga men följer reglerna. Deras liv har försämrats på grund av västerländska sanktioner och interna tillslag, vilket har förvärrats av kriget i Ukraina. Trots att vissa har tjänat pengar på konflikten, har deras möjlighet att resa och komma åt lyxvaror blivit begränsad.

Ekaterina Schulmann, en forskare vid Carnegie Ryssland Eurasia Center, menar att de högsta tjänstemännen nu ifrågasätter om Putin fortfarande är till nytta eller om han har blivit ett problem. Deras stöd är avgörande för att upprätthålla stabilitet inom landet, och en större förändring i deras lojalitet kan leda till betydande politiska konsekvenser. Denna grupp försöker hitta en balans, eftersom de är missnöjda med den nuvarande situationen men också oroliga över vem som kan ta över vid en ledarskapskonflikt.

Nigel Gould-Davies vid International Institute for Strategic Studies säger att eliten fortsätter stödja Putin eftersom de fruktar en osäker politisk framtid. Men deras tålamod prövas för varje misstag och försening.

Putins långsamma respons på Kurskoffensiven avslöjar inte bara svagheterna i Rysslands militärapparat, utan hotar också det stöd han har haft länge. Även om han tidigare har återhämtat sig från problem, verkar denna situation allvarligare då den blottlägger problem inom både militären samt politiken och samhället.