Ny forskning om Rapa Nui DNA ifrågasätter teorin om 'ekocid' på Påskön
StockholmEn ny genetisk studie av 15 forntida Rapa Nui-personer har gett ny information om Påsköns historia och ifrågasatt gamla teorier. Forskningen, som publicerades i denna veckas nummer av Nature, motsäger den populära uppfattningen att Rapanui-folket förstörde sitt samhälle på 1600-talet genom att överutnyttja resurserna. Studien antyder också att polynesier kan ha träffat ursprungsamerikaner innan européerna anlände.
Nyckelresultat från studien inkluderar:
- Inga bevis för en kollaps i befolkningen på 1600-talet
- Stabil befolkningsökning från 1200-talet fram till kontakt med européer
- Bevis för kontakt med uramerikaner före europeisk ankomst
Teorin om 'ekocid' varnar för överanvändning av resurser. Den hävdar att Rapanui-folket ökade till över 15 000, vilket ledde till avskogning, resursbrist, hunger, konflikter och till slut ett befolkningsfall. Ny genetisk forskning visar dock inga bevis för denna nedgång. Befolkningen förblev stabil fram tills européerna anlände 1722. Detta ifrågasätter den gamla synen att Rapanui inte kunde hantera sina resurser och sin kultur på ett korrekt sätt.
En ny genetisk studie avslöjar att Rapanui-folket var robusta. Trots tuffa miljöförhållanden lyckades de hålla sin befolkning stabil under flera hundra år. Detta får oss att ompröva vår förståelse av hur de organiserade sitt samhälle och påverkade miljön.
Studien visade att ungefär tio procent av generna hos de forntida invånarna på Rapa Nui (Påskön) kom från ursprungsamerikaner. Detta tyder på att polynesier kan ha rest till Amerika och mött ursprungsbefolkningar någon gång mellan 1200- och 1400-talet, långt innan européerna anlände.
Senaste forskningen motsäger tidigare studier som avfärdade tanken på resor över Stilla havet baserat på begränsad gammal DNA-bevisning. De nya upptäckterna antyder att Rapanuis förfäder hade mycket goda navigationsförmågor på havet. Denna nya uppfattning framhäver polynesiernas avancerade seglingsfärdigheter och väcker ytterligare frågor om deras kontakt med andra forntida kulturer.
Polynesier och ursprungsamerikaner träffades troligen före Columbus, även om vi inte vet exakt var. Genetiska bevis visar att de hade kontakt över Stilla havet, vilket hjälper oss att förstå mer om mänsklig migration och tidiga civilisationer.
Studien påverkar de aktuella insatserna för att återföra kvarlevor till deras ursprungsplats. Forskarna bekräftade att de 15 människorna på Musée de l'Homme i Paris verkligen är Rapanui. Detta bekräftelse underlättar planeringen för deras återvändande till Påskön. Rapanui-samhället, genom deras rådgivande kommission för nationella monument, kommer att spela en nyckelroll i att bestämma hur den genetiska informationen ska hanteras och säkerställa en respektfull återlämning av kvarlevorna.
Studien publiceras här:
http://dx.doi.org/10.1038/s41586-024-07881-4och dess officiella citering - inklusive författare och tidskrift - är
J. Víctor Moreno-Mayar, Bárbara Sousa da Mota, Tom Higham, Signe Klemm, Moana Gorman Edmunds, Jesper Stenderup, Miren Iraeta-Orbegozo, Véronique Laborde, Evelyne Heyer, Francisco Torres Hochstetter, Martin Friess, Morten E. Allentoft, Hannes Schroeder, Olivier Delaneau, Anna-Sapfo Malaspinas. Ancient Rapanui genomes reveal resilience and pre-European contact with the Americas. Nature, 2024; 633 (8029): 389 DOI: 10.1038/s41586-024-07881-4Dela den här artikeln