En fjärdedel av Europa lämpad för återställning till natur, enligt forskare.

StockholmForskare har funnit att ungefär 25% av Europas mark, motsvarande 117 miljoner hektar, kan återställas till naturlig livsmiljö. Detta stämmer överens med den europeiska biodiversitetsstrategin för 2030, som syftar till att skydda 30% av marken och hålla 10% under strikt vård. Viktiga områden inkluderar norra Europa, såsom Skandinavien, Skottland och de baltiska staterna, samt bergsområden på Iberiska halvön.

Forskare har upptäckt att 70% av möjliga områden för återförvildning finns i kallare klimat. De använde specifika riktlinjer för att fastställa dessa områden.

• Stora landområden som överstiger 10 000 hektar.
• Liten mänsklig påverkan.
• Förekomst av viktiga arter, både växtätare och köttätare.

Återskapande av naturen kan ske på två huvudsakliga sätt: passivt och aktivt. Passiv återförvildning innebär att djuren själva återvänder, vilket fungerar bra i områden med starka populationer av viktiga djur som hjortar, älgar, vargar och lodjur. Aktiv återförvildning innebär att människor återinför försvunna djur för att hjälpa till med att återställa ekosystemet.

Framgången med dessa insatser beror på att hålla en balans mellan växtätande djur och köttätande djur. Växtätare formar växtligheten i området, medan rovdjur påverkar var växtätarna rör sig. Denna interaktion leder till varierade landskap och bidrar till att öka biodiversiteten.

Läs också:

27 september 2024 · 11:17

EU stärker självständigheten i Ukrainakonfliktens skugga

Länder som Storbritannien, Frankrike, Spanien och de i Skandinavien kan enkelt nå sina bevarandemål med hjälp av studiens riktlinjer. Å andra sidan kan tätbefolkade länder som Irland, Italien, Belgien, Nederländerna och Danmark behöva använda andra metoder. Dessa metoder kan innefatta att återställa naturen i städer, omvandla outnyttjad mark till naturskyddsområden eller skapa små skyddade naturområden.

Ekparklandskap på Iberiska halvön kan vara användbara om de hanteras klokt. Studien betonar vikten av snabba åtgärder och pekar på att klimatförändringarna kan påverka hur lämpliga dessa områden är för återförvildning under de kommande 50 åren.

Denna forskning, som stöds av organisationer som Portugals stiftelse för vetenskap och teknik samt Europeiska unionens forsknings- och innovationsprogram Horisont Europa, erbjuder en gedigen strategi för återanvändning av natur i Europa. Regeringar och naturvårdare måste agera snabbt för att utnyttja dessa möjligheter innan klimatförändringarna minskar dem.