Ungdomars knän under hot: åldern ökar skaderisken

StockholmNya undersökningar visar att barns knän kan vara mer benägna att skadas när de växer, vilket innebär att läkare bör vara försiktiga vid behandling av knäproblem. Ett problem som kan uppstå är kallat Discoid Lateral Meniscus (DLM), vilket har kopplats till ett annat tillstånd som heter osteochondritis dissecans. Detta kan leda till att ben och brosk i knät separerar och orsakar skador. Forskning av Dr. Ken Iida och professor Yusuke Hashimoto vid Osaka Metropolitan University undersökte hur ofta osteochondritis dissecans förekommer efter operation hos barn med DLM.

Forskningsstudien undersökte:

95 fall av DLM-patienter under 15 år. Tidsperioden sträcker sig från 2003 till 2017. 15 fall tillhör gruppen med pre-osteochondritis där DLM kombineras med osteochondritis dissecans. 80 fall rör DLM utan osteochondritis.

Studien visade att 28,5% av personerna med tidiga tecken på osteochondritis dissecans fick det tillbaka efter operationen. Däremot utvecklade 8,8% av de utan tillståndet det efter sin operation. Detta tyder på att ålder har en betydande inverkan på om osteochondritis dissecans återkommer eller uppträder efter kirurgi.

Läs också:

Idag · 09:25

Farliga PFAS-fynd i trädgårdsprodukter nära Fayetteville Works – hotar hälsan med GenX

Studien visar att ålder är en betydande riskfaktor, särskilt för barn som är 9 år eller yngre. Det innebär att det kan vara bättre att välja icke-kirurgiska behandlingar för yngre patienter. Denna metod kan hjälpa till att undvika komplikationer efter operation eller risken för att tillståndet återkommer.

Denna studie belyser svårigheterna med att behandla knäskador hos barn och hur tillväxt påverkar behandlingen. Den betonar vikten av att skapa behandlingsplaner som tar hänsyn till både barnets ålder och de specifika förhållandena kring DLM. Beslut om tidig behandling bör noggrant överväga fördelarna med kirurgi mot de möjliga riskerna för framtida ledproblem, vilket föreslår ett försiktigt tillvägagångssätt.

Vårdgivare bör överväga att individuellt bedöma riskerna för varje barn baserat på dessa upptäckter. Studien visar att en förståelse för samspelet mellan kirurgi och ålder kan leda till bättre resultat. Detta kan även uppmuntra till att undersöka andra behandlingsmetoder eller rehabiliteringsprogram som syftar till att bevara friska leder hos barn på lång sikt.