Hjärnans evolution avslöjad via bananflugors parningsbeteende

StockholmForskare har upptäckt hur hjärnorna hos bananflugor förändras och växer över tid. De har funnit att bananflugor använder olika delar av hjärnan för att reagera på olika parningssignaler. Denna forskning hjälper oss att förstå hur hjärnans kopplingar utvecklas och varför olika arter beter sig på unika sätt.

Hos fruktflugor, såsom Drosophila-arter, används olika signaler för parning. D. simulans förlitar sig på visuella signaler, medan D. yakuba använder feromoner under mörka förhållanden. Detta väcker frågan: hur reagerar nära besläktade arter med liknande hjärnor på olika signaler? Lösningen ligger i hjärnans förmåga att integrera nya sensoriska intryck i befintliga kretsar. Forskare har identifierat viktiga neuroner, såsom P1-neuroner, som kan bearbeta nya sensoriska signaler samtidigt som de utlöser parningsbeteende.

Viktiga resultat från studien omfattar:

• Sinnesceller i fruktflugans framben har en förmåga att flexibelt integrera nya sensoriska upplevelser.
• P1-neuroner i den högre hjärnan är bevarade över olika arter men reagerar på olika feromoner.
• Fruktflugans hjärna kan anpassa sig till nya parningssignaler utan att behöva nya nervbanor.

Läs också:

Idag · 03:51

Möjliga kopplingar mellan MS och cancerrisker

Dessa resultat visar att förändringar i hjärnstrukturen under evolutionen kanske inte kräver helt nya formationer. Istället justerar sig befintliga delar som P1-neuroner genom att ta emot nya signaler. Denna anpassningsförmåga hjälper olika arter att utveckla unika parningsmetoder, vilket illustrerar ett effektivt sätt som evolutionen fungerar på.

Denna forskning kan ge oss insikter om andra djur och även människor. Om andra arter har liknande system kan det hjälpa oss att förstå hur hjärnan anpassar sig. Att lära sig hur hjärnan hanterar olika slags information kan ge oss en djupare förståelse av hjärnsjukdomar, som kan uppstå när hjärnkopplingarna blir felaktiga. Genom att studera hur dessa system har utvecklats över tid kan forskare upptäcka vilka delar som kan förändras och utvecklas utan att leda till sjukdomar.

Denna forskning visar hur organismer som Drosophila kan användas för att studera hur beteenden förändras över tid. Den ger insikt i hur hjärnan fungerar i förhållande till sociala beteenden och kan i slutändan bidra till studier om hur den mänskliga hjärnan har utvecklats och anpassat sig.