Serbisk domstol stoppar utlämning av belarusisk kritiker amid kritik

StockholmSerbiens appellationsdomstol har stoppat utlämningen av den belarusiska filmregissören och kritikern Hniot, vilket upphäver ett tidigare beslut. Hniot är känd för att kritisera Belarus regering och filmade stora protester efter president Alexander Lukasjenkos omtvistade omval år 2020. Han lämnade Belarus efter att ha dokumenterat regeringens hårda reaktion på protesterna.

Serbien utsätts för mycket internationell press att inte utlämna på grund av sina starka band med Minsk och Moskva. Flera globala organisationer, såsom:

• Amnesty International
• Kommittén för att skydda journalister
• Internationella federationen för mänskliga rättigheter

Mer än 70 europeiska konstnärer och filmregissörer har uppmanat Serbien att skydda Hniot. De påpekar att regimer, som Lukashenkos, ofta missbrukar Interpol-efterlysningar för att rikta in sig på prodemokratiska aktivister globalt.

Hniots advokater hävdar att han riskerar att bli torterad eller dödad om han återvänder till Vitryssland. Detta bygger de på många rapporter om brott mot mänskliga rättigheter av Lukasjenkos regering. För närvarande är Hniots situation svår; han är ute ur serbisk fängelse men övervakas noggrant. Han får bara lämna sin lägenhet en timme varje dag och måste bära en fotboja med spårning.

Läs också:

Idag · 10:29

Kishida balanserar skandaler hemma, stärker Japan globalt

Serbiens beslut i denna fråga belyser landets svåra position i världspolitiken. Landet försöker upprätthålla goda relationer med både västländer och auktoritära regeringar i Östeuropa. Även om detta drag kan uppfattas som ett motstånd mot Belarus odemokratiska metoder, kan det också oroa Serbiens traditionella vänner, Ryssland och Belarus, särskilt med tanke på de nuvarande konflikterna som involverar Ryssland och Ukraina.

Den serbiska regeringens svar på denna stora internationella begäran kan påverka dess rykte både nationellt och internationellt. Serbien står inför utmaningar i försöken att ansluta sig till Europeiska unionen samtidigt som de behåller sina kontakter med östliga länder. Situationer som Hniots understryker dessa svårigheter.

De bredare konsekvenserna för belarusiska dissidenter är betydande. Om motståndet mot utlämning lyckas i dessa välkända fall kan det påverka hur internationella organisationer hanterar potentiella övergrepp från Interpol. Detta kan ge viss trygghet för dissidenter som alltmer blir måltavlor för auktoritära regeringar.

Serbiens hantering av Hniots fall är av stor betydelse och kommer att följas noggrant av andra. Utgången kan påverka internationella normer för mänskliga rättigheter och hur politiska aktivister som flyr förtryck behandlas.