Ny studie: Ryktesspridning jämförs med kärnreaktioner för att förstå och stoppa desinformation.

StockholmSpridningen av felaktig information på nätet är ett allvarligt problem. Forskare vid Shandong Normal University har utvecklat ett nytt sätt att förstå hur rykten sprids. Deras metod ger ny insikt i hur rykten färdas i nätverk och hur vi effektivt kan bekämpa dem.

I deras modell sprids rykten på ett sätt som gör att de sprids ännu mer när människor delar dem, vilket leder till en snabb ökning av antalet personer som hör och sprider ryktena vidare.

• Personer som stöter på ett rykte väljer att sprida det beroende på sitt personliga intresse.
• Det kan krävas upprepad exponering för att någon ska dela med sig av informationen.
• Olika grupper av människor reagerar olika baserat på deras intressegränser.

Den nya modellen bidrar till att täcka de brister som finns i traditionella epidemiologiska modeller gällande spridning av falsk information. Traditionella modeller bortser ofta från viktiga faktorer som mänskligt beteende och psykologi. Den uppdaterade modellen tar hänsyn till hur personliga intressen och upprepad exponering spelar en roll i spridningen av falsk information.

Wenrong Zheng, huvudförfattaren, framhöll att den nya modellen bättre visar hur saker och ting fungerar i verkligheten. Rykten sprids inte av sig själva; människor gör val om huruvida de ska dela dem. Till exempel kanske någon delar en falsk historia om den passar deras övertygelser. Ibland behöver en person höra ett rykte flera gånger innan de bestämmer sig för att föra det vidare.

Att förstå detta beteende hjälper till att hitta sätt att stoppa desinformation. Zheng menade att rationella internetanvändare spelar en viktig roll i att kontrollera rykten. Personer med högre utbildning ifrågasätter oftare falsk information. Därför är utbildning en avgörande faktor för att minska spridningen av lögner online.

Läs också:

Igår · 12:21

Kobes hemliga vattenkopplingar: Arima, jordbävningar och prognoser

Modellen ger värdefulla råd för regeringar och företag. Här är några föreslagna åtgärder:

Vi övervakar sociala medier i realtid, faktakontrollerar snabbt genom pålitliga källor och gör offentliga korrigeringar för att snabbt bemöta felaktig information.

Regeringar och mediegrupper kan förhindra ryktesspridning om de agerar snabbt. Inledningsvis sprids rykten bara lite, så det är viktigt att ingripa tidigt innan de sprids överallt.

Denna nya modell hjälper oss att bättre förstå och hantera desinformation online. Den betonar behovet av utbildning och snabba insatser. Att bekämpa spridningen av rykten kräver ett gemensamt arbete från både individer och organisationer.