Ny studie: Förbättrade akutinsatsplaner i sport för att rädda liv och öka säkerheten

StockholmNya riktlinjer för handlingsplaner vid nödsituationer inom idrotten har införts för att förbättra hanteringen av allvarliga skador. Samantha Scarneo-Miller, professor och chef för masterprogrammet i atletisk träning vid WVU School of Medicine, ledde uppdateringen. Hon valdes ut av National Athletic Trainers' Association (NATA) för att revidera deras 22 år gamla riktlinjer.

De nya riktlinjerna syftar till att minska antalet förebyggbara dödsfall inom idrotten. Huvudfokus ligger på:

• Utse en samordnare för beredskapsplanen
• Skapa platsanpassade och sportspecifika planer
• Detaljerad dokumentation av händelser
• Inkludera ett medicinskt möte före evenemanget

Scarneo-Miller påpekar att det inte räcker med att bara ha en anläggningsplan. Olika sporter har olika behov och kräver skicklig personal. Dokumentet föreslår att den som ansvarar för beredskapsplanen ska samarbeta med all idrottspersonal, inklusive tränare, administratörer, läkare och idrottare.

De nya riktlinjerna betonar förebyggande av allvarliga idrottsskador som hjärtattacker, värmeslag, huvud- och nackskador. Riktlinjerna erbjuder åtgärder för att skapa beredskapsplaner och hantera nödsituationer direkt på idrottsplatsen.

Dokumentet från National Athletic Trainers' Association Journal of Athletic Training ger råd om hur man skapar beredskapsplaner anpassade för olika platser och tillgängliga resurser. Det betonar vikten av ett medicinskt möte före evenemanget, nu kallat "medical timeout," före matcher. Under detta möte förklaras nödförfaranden, signaler och var utrustningen finns.

Läs också:

Idag · 02:08

Historisk fosteravård gav makt åt fattiga kvinnor

De nya riktlinjerna betonar vikten av att ha skräddarsydda beredskapsplaner för olika sporter och personalens färdigheter. Tränare och personal har varsin viktig roll i att förverkliga dessa planer. Tidigare var det främst idrottstränarnas ansvar att skapa dessa planer, men nu föreslår riktlinjerna att hela idrottspersonalen ska arbeta tillsammans som ett team.

Yrkespersoner som idrottsmedicinska läkare och atletiska tränare från olika platser och specialiteter bidrog till att skapa detta positionsdokument. Det är det första som har tagits fram enligt NATA:s nya riktlinjer, vilka lägger vikt vid att välja ut en mångsidig grupp av författare, med hänsyn till faktorer som kön, ras, geografisk placering, specialisering och arbetsmiljö.

Kliniker är nu delaktiga i att utarbeta riktlinjerna. Deras praktiska erfarenhet bidrar till att rekommendationerna blir lättare att använda i verkliga medicinska sammanhang. Denna förändring syftar till att skapa en mer användbar vägledning för dem som tillämpar den i verkligheten.

Scarneo-Miller uppmanar alla inom idrotten att följa dessa rekommendationer. Målet är att skapa en säkrare och bättre förberedd idrottsmiljö. Detta kommer att hjälpa och skydda idrottare i alla åldrar och på alla nivåer, från barn till professionella. Uttalandet delades under NATA:s 75:e kliniska symposium och AT Expo i New Orleans den 25-28 juni.