Franska kandidaters kostsamma löften oroar i osäker ekonomi

StockholmPresident Emmanuel Macron står inför konkurrens från olika politiska grupper i Frankrike. Marine Le Pens Nationella Samling och den Nya Populära Fronten, en koalition av partier från yttersta vänstern till center-vänstern, vinner stöd. Ekonom Nicolas Veron från Peterson Institute for International Economics säger att det politiska centret till stor del har försvunnit.

Människor står inför ekonomiska problem, vilket driver dem mot mer extrema politiska åsikter. Stigande priser och strama hushållsbudgetar är vanliga problem. Den franska ekonomin har svårigheter, och IMF förutspår en svag tillväxt på endast 0,7% i år. Förra året var tillväxten också låg, med 0,9%.

Löften från de politiska ytterligheterna är kostsamma. Enligt ekonomer kan dessa löften kosta tiotals miljarder euro. Nationalförsamlingens framväxt fick CAC 40-indexet att sjunka till sin lägsta nivå på över två år. Räntorna på franska statsobligationer har också stigit på grund av oro för ekonomisk press.

Macron hävdade att Nationella Frontens ekonomiska löften skulle kosta 100 miljarder euro per år. Han menade också att vänsterns planer skulle kosta fyra gånger mer. Nationella Frontens ordförande Jordan Bardella förnekade Macrons siffror men angav inte exakta kostnader för sitt partis planer.

Här är några exempel på löftena:

• Nationella Samlingen vill sänka momsen på bränsle, el och gas från 20% till 5,5%.
• Nya Folkfronten planerar att frysa priserna på nödvändigheter som bränsle, energi och matvaror.
• Båda grupperna önskar upphäva pensionsreformerna och sänka pensionsåldern från 64 tillbaka till 62 år.

Läs också:

Igår · 10:24

Claudia Sheinbaum leder Mexiko genom stora utmaningar

Bardella säger att många fransmän inte har råd med grundläggande behov som uppvärmning. Enligt Institut Montaigne skulle Bardellas skattesänkningar kosta mellan 9 och 13,6 miljarder euro årligen. Finansdepartementet tror att kostnaden kan vara ännu högre, upp till 16,8 miljarder euro per år.

Den Nya Folkliga Fronten planerar att höja minimilönen med 200 euro, vilket gör den till 1 600 euro per månad. Institut Montaigne uppskattar att en frysning av löner och priser kan kosta mellan 12,5 miljarder och 41,5 miljarder euro per år. De varnar också för att en löneökning kan skada jobb och ekonomin genom att göra arbetskraften dyrare.

Jean-Luc Mélenchon leder partiet France Insoumise, som är en viktig del av Nya Folkliga Fronten. Han hävdar att deras plan skulle kräva 200 miljarder euro i statliga utgifter över fem år och tror att detta skulle generera 230 miljarder euro genom ekonomisk tillväxt.

Både vänstern och högern vill stoppa Macrons pensionsreformer. Macron införde en höjning av pensionsåldern från 62 till 64 år. Denna förändring syftade till att finansiera pensionerna för den åldrande befolkningen. Att avbryta denna reform kan på nytt väcka diskussioner om hur pensionssystemet ska finansieras.

Löftena lockar väljare med ekonomiska bekymmer, men de är kostsamma. Ekonomer och finansiella experter oroar sig för att dessa planer kommer att öka skuldsättningen. Frankrikes politiska situation är mer splittrad, vilket skapar osäkerhet på marknaderna och i regeringens politik.