Kobes hemliga vattenkopplingar: Arima, jordbävningar och prognoser

StockholmDe varma källorna i Arima, Kobe, Japan, ligger ovanför geologiska aktiviteter som kan ha orsakat jordbävningen i Kobe 1995. Källvattnet är mycket salt, mer än dubbelt så salt som havsvatten, och det tros komma från den Filippinska plattan. Forskare har bekräftat detta samband genom isotopanalys, vilket visar en koppling mellan källorna och tektoniska rörelser.

Forskare undersöker hur vatten från tektoniska plattor påverkar jordbävningar. Studier av vattnet i Arima visar att mängden minskade efter att många brunnar borrades på 1940-talet. Men inför jordbävningen 1995 noterades en oväntad ökning av detta vatten. Förändringar i grundvatten kan tidigt indikera jordbävningar då de påverkar sprickzoner.

Så här påverkar detta:

• Vattenströmmar från jordens plattor under marken kan förändra trycket i jordskorpan.
• Dessa tryckförändringar kan försvaga förkastningszoner och potentiellt utlösa jordbävningar.
• Genom att övervaka den kemiska sammansättningen av varma källor kan man få tidiga varningssignaler för seismisk aktivitet.
• Detta fenomen är inte begränsat till Arima, vilket Matsushiro-jordbävningssvärmen visade med liknande händelser.

Läs också:

Idag · 10:18

O2-turbinens kamp mot orkanens mäktighet avslöjad

Jordbävningsriskerna begränsas inte bara till Kobe-området. Under 1960-talet skedde en serie jordbävningar i Matsushiro, kända som Matsushiro-svärmen, som visade liknande tecken. Vatten från underjordiska plattor visade sig vara en stor del av de lokala varma källorna. Detta tyder på att rörelser av grundvatten skulle kunna hjälpa till att förutsäga jordbävningsrisker i områden med liknande geologi.

Genom att använda information om de isotopiska sammansättningarna av vatten från tektoniska plattor kan man förbättra metoderna för att förutsäga jordbävningar. Genom att förstå hur vatten rör sig genom sprickor och förkastningar, kan varningssystemen bli mer exakta. Forskare kan använda dessa data för att skapa bättre modeller och därmed utveckla nya metoder för att förutsäga jordbävningsaktivitet.

Dessa resultat understryker vikten av samarbete mellan olika vetenskapliga discipliner som geologi, hydrologi och seismologi. Genom att lära sig mer om hur vatten rör sig under marken kan forskare utveckla nya metoder för att minska jordbävningsrisker. Samverkan mellan dessa områden kan göra varma källor till viktiga platser för att studera jordbävningar.