Blodprov kan förutse tidig kognitiv försämring och demens enligt UCLA-forskares studie

StockholmForskare vid UCLA har utvecklat en ny metod för att upptäcka tidiga tecken på kognitiv försämring genom ett blodprov. De fann att ett ämne i blodet, kallat placental tillväxtfaktor (PlGF), kan indikera tidiga förändringar som kan leda till kognitiva problem och demens. Detta nya blodprov kan vara ett billigare sätt att diagnostisera riskindivider tidigare än de nuvarande standardmetoderna, vilka ofta använder kostsamma MRI-undersökningar.

Viktiga punkter från denna forskning inkluderar:

• Nivåer av PlGF i blodet kan vara kopplade till vaskulära förändringar i hjärnan.
• Förhöjt PlGF kan leda till ökad vaskulär permeabilitet och vätskeansamling.
• Detta kan orsaka vita substansförändringar och kognitiv nedsättning.
• Ett enkelt blodprov skulle kunna identifiera patienter i riskzonen för vaskulära hjärnskador.

Ett forskarteam vid UCLA undersökte personer över 55 år från olika ras- och etniska grupper, med olika nivåer av kognitiv nedsättning. Deras mål är att visa att PlGF är en användbar markör för att identifiera cerebral småkärlssjukdom, som spelar en betydande roll i att orsaka kognitiv nedgång.

Nuvarande MRI-metoder upptäcker tecken på hjärnskada först i avancerade stadier, såsom vita substansförändringar. Men forskarna föreslår att PlGF kan identifiera problem långt tidigare. Att upptäcka problemen i ett tidigt skede kan möjliggöra snabba åtgärder för att förhindra eller bromsa minnes- och tankesvårigheter genom livsstilsförändringar eller befintliga behandlingar.

Läs också:

Idag · 15:30

Upptäckter om dolda mikrober: jordens djup avslöjar mångfald bortom ytan

Om PlGF visar sig vara en pålitlig indikator, kan det förändra vårt sätt att identifiera och följa upp kognitiva funktionsnedsättningar och demens. Ett blodprov för PlGF skulle vara enklare och billigare än MR-undersökningar och underlätta både för patienter, läkare och forskare. Det skulle även vara ett hjälpmedel för att rekrytera deltagare till kliniska studier som undersöker hur problem med blodkärl påverkar kognitiva funktionsnedsättningar.

Vi behöver mer forskning för att förstå hur PlGF, vätskeansamling, vita substansförändringar och kognitiva förmågor är kopplade över tid. Lyckas vi med detta kan metoden hjälpa till att identifiera yngre personer som kan dra störst nytta av tidiga behandlingar.

Dessa resultat påverkar fler än bara sjukvårdspersonal. De visar på behovet av mer forskning och bättre folkhälsoplaner för åldrande befolkningar. När forskare undersöker sambandet mellan blodkärlsproblem och mental nedgång, är denna studie ett viktigt steg mot lösningar som kan förebygga hälsoproblem innan de uppstår.