Unika T-cellmönster identifierade hos barn i olika stadier av typ 1-diabetes.

StockholmEn studie från Östra Finlands universitet upptäckte unika förändringar i CD8-positiva T-celler hos barn med typ 1-diabetes. Denna forskning, publicerad i tidskriften Diabetes, identifierade specifika T-cellsförändringar vid olika stadier av sjukdomen. Här är de viktigaste resultaten:

Skiljaktiga CD8-positiva T-cellsignaturer observerades hos både barn med nydiagnostiserad typ 1-diabetes och hos autoantikroppspositiva barn som riskerar att utveckla sjukdomen. Barn som nyligen fått diagnosen visade en proinflammatorisk signatur där T-celler producerade cytokiner som IFN-γ och TNF-α. Barn i riskzonen som så småningom utvecklade diabetes hade T-celler med hämmande receptorer som KLRG1 och TIGIT. Dessa signaturer kan vara till hjälp för att identifiera vilka barn som skulle kunna dra nytta av förebyggande immunterapi. Studien använde prover från den unika finska DIPP-uppföljningsstudien, som involverar flera finska universitet och sjukhus.

Typ 1-diabetes är en sjukdom som ofta börjar i barndomen. Den uppstår när kroppens immunsystem förstör de celler i bukspottkörteln som producerar insulin. CD4-hjälpar-T-celler leder attacken, och CD8-cytotoxiska T-celler dödar direkt de insulinproducerande cellerna.

En viss typ av blodcell, kallad CD8-positiva T-celler, har visat sig hjälpa människor att svara bättre på en behandling som fördröjer typ 1-diabetes. Behandlingens effektivitet varierar beroende på sjukdomsstadiet, enligt en studie ledd av professor Tuure Kinnunen.

Forskare upptäckte att barn med nyupptäckt typ 1-diabetes har en ökning av T-celler som producerar inflammatoriska ämnen som IFN-γ och TNF-α. Å andra sidan hade barn som hade autoantikroppar men ännu inte hade diabetes, T-celler med markörerna KLRG1 och TIGIT. Dessa markörer liknar de som ses i T-cellprofiler kopplade till framgångsrik immunterapi.

Läs också:

Idag · 15:58

Webbteleskopet avslöjar galaktisk länk till universums första stjärnor

Dessa resultat antyder att immunsystemet försöker bekämpa den autoimmuna reaktionen innan sjukdomen börjar, men med begränsad framgång. Att identifiera specifika T-cellsprofiler i ett tidigt skede kan leda till bättre markörer. Dessa markörer kan hjälpa till att bedöma risken för att utveckla typ 1-diabetes och identifiera personer som skulle ha nytta av tidig immunterapi.

Anna-Mari Schroderus, som ledde studien, betonade betydelsen av resultaten. De identifierade cellprofilerna kan bidra till en bättre förståelse av typ 1-diabetes. Ytterligare forskning behövs för att utforska dessa celltyper och deras roller i sjukdomsutvecklingen.

Forskare använde prover från den finska DIPP-uppföljningsstudien, som följer barn med genetisk risk för typ 1-diabetes från födseln. Forskare från flera finska universitet och Kuopio universitetssjukhus deltog också i studien.

Upptäckten av dessa unika T-cellsmönster visar hur komplex typ 1-diabetes är. Det understryker vikten av tidig upptäckt och behandling för att bättre hantera sjukdomen. Forskare hoppas att dessa resultat kommer att bidra till att utveckla förbättrade metoder för att förebygga och behandla typ 1-diabetes.