Klimaträttsfall startar när önationer hotas av stigande havsnivåer
StockholmSmå ö-nationer vänder sig till Internationella domstolen för hjälp eftersom stigande havsnivåer på grund av klimatförändringar utgör ett stort hot för dem. Under de senaste tio åren har de globala havsnivåerna stigit med i genomsnitt 4,3 centimeter, och vissa områden i Stilla havet har upplevt ännu större ökningar. Klimatförändringarna, som främst orsakas av mänskliga aktiviteter och förbränning av fossila bränslen, har lett till att de globala temperaturerna har ökat med 1,3 grader Celsius sedan före den industriella eran. Denna situation drabbar särskilt små ö-nationer som Vanuatu, som nu söker juridisk rådgivning från ICJ.
Fallet tar upp några viktiga frågor.
- Delstater förväntas minska utsläppen av växthusgaser avsevärt.
- Delstater bör ekonomiskt stödja nationer som är sårbara för klimatförändringar.
- Internationella lagar behöver tydligare riktlinjer för att minska miljöskador.
Vissa ö-nationer, som Vanuatu, menar att stora industriländer bär ansvaret för merparten av växthusgaserna, vilka har ökat med över 50 % sedan 1990 och nådde sin högsta nivå 2023. Trots detta är det sällan dessa rika nationer som upplever de värsta effekterna av klimatförändringarna. Den Internationella domstolen (ICJ) kommer att höra vittnesmål från 99 länder och mer än ett dussin organisationer, vilket gör detta till ett av de största fallen i dess historia.
Rika länder bidrar inte med tillräcklig ekonomisk hjälp, vilket är en stor oro. Vid ett nyligen FN-klimatmöte kom de överens om att samla in 300 miljarder dollar per år fram till 2035 för att stödja fattigare länder. Dock är detta långt ifrån de starkt behövda 1,3 biljoner dollar. Detta visar på ett tydligt behov av större finansiella åtaganden.
Öriklar kämpar för sin överlevnad och behöver att världens största ekonomier agerar snabbt och beslutsamt. Frågorna som den Internationella domstolen står inför handlar om ländernas juridiska ansvar att förhindra ytterligare skador och följderna för dem som inte agerar.
Domstolens rådgivande utlåtanden är inte juridiskt bindande, men de kan påverka framtida rättsliga åtgärder mot länder som är långsamma med att ta itu med klimatförändringar. Detta är en viktig utveckling inom internationell miljörätt som kan forma hur klimatåtgärder hanteras globalt. Fallet understryker behovet av att länder samarbetar och tar ansvar när världen står inför allt svårare klimatpåverkningar.
Dela den här artikeln