Nordkoreas avslöjande om urananrikning och dess globala säkerhetseffekter
StockholmNordkorea har visat sitt anrikningsanläggning för uran, som har cirka 1 000 centrifuger. Anläggningen har kapacitet att producera 20-25 kilo uran per år, tillräckligt för att skapa en kärnvapen. Detta är första gången anläggningen visas offentligt sedan 2010, då Stanford-forskare besökte Yongbyon-anläggningen. Nyheten har väckt oro eftersom Kim Jong-un accelererar sina kärnvapenplaner samtidigt som samtalen med USA och Sydkorea har stannat av.
Det finns flera viktiga punkter att beakta:
- Nordkoreas kapacitet för centrifuger är lättare att dölja än plutoniumanläggningar.
- Den årliga produktionen kan potentiellt ge tillräckligt med bränsle för 12-18 bomber.
- År 2027 kan Nordkorea ha samlat tillräckligt med bränsle för omkring 200 bomber.
- Fortsatt aktivitet vid Yongbyon och en utbyggnad vid Kangson-komplexet är av betydelse.
Utländska experter och tjänstemän undersöker noggrant bilderna från Nordkorea. Det är oklart om landet har gjort betydande framsteg inom sin teknologi för bombbränsle. Men detta tyder på en ökad risk, då Nordkorea försöker förbättra sina kärnvapenförmågor. Kim Jong-uns senaste uppmaningar att öka kärnvapenarsenalen visar på en strategisk ansträngning mot de upplevda hoten från USA.
Nordkoreas program för anrikning av uran oroar dess konkurrenter eftersom uran är lättare att dölja och inte avger upptäckbar strålning som plutonium gör. Detta gör det svårare för satelliter att upptäcka. Experter tror att Nordkorea kan ha omkring 10 000 centrifuger, vilket gör det möjligt för dem att producera tillräckligt med material för att tillverka fler bomber varje år.
Rafael Grossi från Internationella atomenergiorganet rapporterade om pågående arbete vid Yongbyon och Kangson. Han nämnde att han hade sett vatten rinna ut från Yongbyons lättvattenreaktor och andra tecken som tyder på att anrikningsanläggningen är i drift. Lättvattenreaktorn skulle kunna hjälpa 5-megawattreaktorn att producera vapenplutonium.
Den tidigare amerikanske presidenten Trump försökte förhandla med Kim år 2018 för att minska Nordkoreas kärnvapenprogram. Samtalen misslyckades 2019 eftersom Nordkoreas krav på att lyfta sanktionerna inte blev uppfyllda. Sedan dess har det inte skett några framsteg inom diplomati. Kim fortsätter att utveckla sitt kärnvapenprogram, med målet att tvinga USA att erkänna Nordkorea som en kärnvapenmakt och förhandla från en starkare position.
Det internationella samfundet är mycket oroat. Nordkorea kan komma att vidta åtgärder som att avfyra missiler eller genomföra kärnvapentester, särskilt under amerikanska val. Sådana handlingar kan öka spänningar och försvåra diplomatin.
År 2015 resulterade Irans kärnkraftsprogram i en stor överenskommelse, men den bröt samman 2018 när USA drog sig ur. Nordkoreas senaste agerande understryker också de svåra och komplicerade aspekterna av kärnvapenförhandlingar.
Dela den här artikeln