Irans presidentkandidater debatterar ekonomiska frågor inför valet 28 juni
StockholmIran förbereder sig för presidentvalet den 28 juni. Det här valet sker i en tid av hög spänning. Irans kärnprogram utvecklas snabbt. Landet förser också Ryssland med vapen i kriget i Ukraina och kväver oppositionen på hemmaplan. Dess stöd till milisgrupper i Mellanöstern, såsom Houthirebellerna i Jemen, väcker även uppmärksamhet.
Här är de sex främsta kandidaterna:
- Mohammad Bagher Qalibaf, 62 år, tidigare borgmästare i Teheran med anknytning till Revolutionsgardet.
- Masoud Pezeshkian, 69 år, parlamentariker och hjärtkirurg som stöds av vissa reformanhängare.
- Amir Hossein Qazizadeh Hashemi, 53 år, vice president i Iran.
- Ali Reza Zakani, 58 år, nuvarande borgmästare i Teheran.
- Saeed Jalili, 58 år, medlem av Högsta nationella säkerhetsrådet.
- Mostafa Pourmohammadi, 64 år, tidigare inrikesminister.
Qalibaf är en ledande kandidat. Han har en omstridd bakgrund. Som tidigare general i Gardet var han delaktig i nedslagningen mot iranska universitetsstudenter 1999. År 2003, som polischef, beordrade han att skjuta skarpt mot studenterna.
Pezeshkian är den enda moderata kandidaten. Han anser att sanktioner är ett allvarligt problem och vill minska internetrestriktionerna. Iran blockerar stora sociala medieplattformar som Facebook, X och Instagram av säkerhetsskäl. Han får också visst stöd från reformvänliga personer, såsom tidigare president Mohammad Khatami och tidigare utrikesminister Mohammad Javad Zarif.
Alla kandidater säger att de kommer att stärka Irans valuta, rialen. Rialen har sjunkit till 580 000 mot dollarn, vilket är betydligt sämre än 32 000 mot dollarn år 2015 när Iran ingick ett kärnavtal. Ingen av kandidaterna nämner kärnavtalet. Högste ledaren Ayatollah Khamenei fattar beslut om viktiga frågor som kärnpolitiken.
Qalibaf lovar att hjälpa de fattiga och förbättra ekonomin. Han planerar att upphäva sanktionerna genom diplomati. Vicepresidenten Qazizadeh Hashemi, Teherans borgmästare Zakani och medlemmen av det Högsta nationella säkerhetsrådet Jalili ställer också upp som kandidater. Prästen Mostafa Pourmohammadi, som var med i president Hassan Rouhanis regering, är också kandidat.
Valet är viktigt på grund av Irans problem både inrikes och utrikes. Ekonomin är svag på grund av sanktioner, och valutans värde sjunker. Reformvänliga kandidater har begränsat inflytande. Till exempel har Pezeshkians röstsiffror i Tabriz minskat från 36% till 24% under de senaste åtta åren.
Raisi vann det senaste valet 2021 med ett mycket lågt valdeltagande, det lägsta någonsin i den Islamiska republikens historia. Även årets val kan komma att få få röster. Människor är missnöjda på grund av problem som en svag ekonomi och brist på friheter.
Kandidaterna undviker att diskutera kärnavtalet trots att debatter om ekonomiska strategier är betydelsefulla. Khamenei har kontroll över centrala statliga frågor som utrikespolitik och militären. Den nya presidenten kanske inte har mycket makt att genomföra förändringar. Huvudfokus ligger på vem som bäst kan lösa Irans ekonomiska problem och hantera internationella relationer.
Idag · 17:13
Mellanöstern i kaos: Konflikterna når nya höjder
Dela den här artikeln