Högervind i EU-valet utmanar Macron och Scholz

StockholmDe senaste europeiska valen gav överraskande resultat. Starkt stöd för högerextrema partier påverkade ledare som Frankrikes president Emmanuel Macron och Tysklands förbundskansler Olaf Scholz.

Marine Le Pens parti, Nationell Samling, fick över 30% av rösterna i Frankrike. Macrons parti, Förnya, fick mindre än 15%. Macron upplöste det nationella parlamentet och utlyste nyval. I Tyskland ökade Alternativ för Tyskland (AfD) till 16,5%, upp från 11% år 2019. Scholz styrande koalition nådde knappt 30%. De gröna väntas förlora runt 20 mandat, ner till 53. Den företagsvänliga gruppen Förnya förlorade 19 mandat.

I Frankrike gick det mycket bra för Nationella samlingen. Marine Le Pens parti fick över 30 % av rösterna, ungefär dubbelt så mycket som Macrons centristiska Renew-parti. Detta ledde till att Macron upplöste det franska parlamentet och utlyste nyval. Det var ett riskabelt drag som kunde skada hans politiska ställning. Le Pen var nöjd och sa att de är redo att genomföra stora förändringar, särskilt för att stoppa massinvandringen. Macron accepterade nederlaget och planerade nyval, och betonade sitt engagemang för demokratin.

I Tyskland ökade AfD sitt stöd till 16,5% trots de senaste skandalerna. Detta resultat drabbade kansler Scholz koalition, som tillsammans fick lite över 30%. Scholz parti, socialdemokraterna, förlorade mest och tappade mycket stöd. AfD:s ledare Alice Weidel var mycket nöjd och sa att de nu är det näst starkaste partiet i tysk politik.

Läs också:

28 oktober 2024 · 09:58

Macrons nya Sahara-strategi återupplivar banden med Marocko

Pro-europeiska grupper som Kristdemokraterna och Socialisterna behöll sin styrka i hela EU. Men ytterhögern gick framåt, vilket drabbade Miljöpartiet hårt. Deras antal platser förväntas falla till 53, betydligt färre än år 2019. I Tyskland minskade Miljöpartiets stöd också från 20% till 12%, vilket kan påverka EU:s klimatplaner. Den företagsvänliga Renew-gruppen påverkades också, då de förlorade 19 platser och sjönk till 83.

Europeiska kommissionens ordförande Ursula von der Leyen föreslog att bilda en koalition med Socialdemokraterna och de näringslivsvänliga Liberalerna för att stärka regeringen. Hon betonade vikten av ett starkt och effektivt Europa. Hon anser att denna koalition kan skapa stabilitet när högerextrema partier vinner mer inflytande.

Resultaten visar att EU genomgår förändringar. Högerradikala partier leder nu regeringarna i Ungern, Slovakien och Italien. De ingår också i styrande koalitioner i Sverige, Finland och kommer snart att vara med i Nederländerna. Nyliga kriser som coronapandemin och energikrisen från Rysslands krig i Ukraina har påverkat väljarförtroendet. Valkampanjer har ofta lagt större fokus på nationella frågor än europeisk enighet.

När EU-lagstiftare inleder sina nya mandatperioder blir samarbete viktigt. Högerextrema partier vill samarbeta. Viktiga medlemmar planerar möten för att diskutera hur de kan arbeta tillsammans. De kommande åren blir avgörande för EU:s framtid.