EU och USA uppmanar Belarus att frige politiska fångar

StockholmEnligt människorättsorganisationen Viasna finns det nu cirka 1 400 politiska fångar i Belarus. En av dem är Ales Bialiatski, Nobelpristagare i fred. Viasna rapporterar också att sedan valkampanjen 2020 startade har 65 000 personer arresterats. Situationen i Belarus har försämrats, och människor grips dagligen utan tydliga skäl.

Den amerikanska ambassaden i Belarus har begärt att politiska fångar snabbt ska friges. Den uttryckte också stöd för det belarusiska folkets önskan om demokrati. EU höll med och uppmanade till frigivning av alla politiska fångar.

USA:s finansdepartement har meddelat nya sanktioner mot 19 personer och 14 organisationer i Vitryssland. Sanktionerna är riktade mot de som deltar i specifika aktiviteter.

• Stöd till Rysslands krig i Ukraina
• Produktion och transport av militära resurser till Ryssland
• Undvikande av sanktioner för Belarusiska försvarsorganisationer
• Inkomstgenerering för belarusiska oligarker

EU, Kanada och Storbritannien införde också dessa sanktioner för att uttrycka sitt stöd för det belarusiska folket som kämpar för frihet och demokrati.

Josep Borrell, EU:s höga representant för utrikesfrågor, meddelade nya sanktioner mot 28 belarusiska tjänstemän. Dessa tjänstemän anklagas för att ha kränkt mänskliga rättigheter och spridit statlig propaganda. Han nämnde också att EU kommer att erbjuda upp till 3 miljarder euro för att hjälpa till att stabilisera Belarus ekonomi och reformera dess institutioner när landet börjar röra sig mot demokrati.

Läs också:

26 september 2024 · 12:41

Zelenskyj besöker Vita huset under politisk storm i USA

Den belarusiske presidenten Aleksandr Lukasjenko har hållit sig kvar vid makten med hjälp av Ryssland. Han lät ryska trupper använda Belarus som bas för invasionen av Ukraina 2022. Ryssland har också placerat taktiska kärnvapen i Belarus. Detta har förstärkt relationen mellan Belarus och Ryssland, vilket gör det svårare för andra länder att påverka till förändring.

Vitryssland står inför allvarliga konsekvenser. Landet blir alltmer isolerat från västländerna. Dess ekonomi riskerar att drabbas av långsiktig skada på grund av gällande sanktioner. Regeringens makt verkar stark, men fortsatt tryck från andra länder kan till slut leda till förändring.

Kampen för demokrati i Belarus är en del av en större fråga i Östeuropa. Västerländska länder försöker minska det auktoritära styret i regionen. Det är dock ännu oklart hur effektiva sanktioner och diplomatiska ansträngningar kommer att vara. Det internationella samfundet hoppas på en fredlig lösning och en ökad demokrati i Belarus.

Belarus möter allt hårdare förtryck, vilket gör internationellt stöd alltmer nödvändigt. Människor kräver att politiska fångar släpps fria, vilket visar att kampen för mänskliga rättigheter och demokrati fortsätter. Landets framtid är osäker, men för att några positiva förändringar ska ske krävs fortsatt stöd från omvärlden.