Nya studier tyder på att Göbekli Tepes ristningar kan vara världens äldsta kalendrar.

StockholmInristningar på en stenpelare vid en 12 000 år gammal plats i Turkiet kan vara världens äldsta solkalender. Forskare tror att symbolerna på Göbekli Tepe visar astronomiska händelser och en kometnedslag som förändrade den mänskliga civilisationen. Platsen i södra Turkiet har detaljerade symboler och strukturer som liknar tempel. Det verkar som att de forntida människorna vid Göbekli Tepe kunde:

• Följ solens, månens och stjärnbildernas rörelser
• Skapa en kalender med 365 dagar
• Dokumentera viktiga astronomiska händelser

Forskare har undersökt V-formade symboler och funnit att varje V kan representera en dag. De har räknat ut en solkalender på 365 dagar, som innehåller 12 måncykler och 11 extra dagar. Ett V runt halsen på en fågelliknande symbol kan markera sommarsolståndet. Andra statyer med V-markeringar stöder denna teori. Dessa ristningar kan vara den äldsta lunisolarkalendern, och de kan dateras till tusentals år före några andra kända kalendrar.

Teorin är intressant och antyder att människorna vid Göbekli Tepe hade stor kunskap om astronomi. De kan ha skapat dessa ristningar för att dokumentera en komet som träffade jorden omkring år 10 850 f.Kr., vilket orsakade en mindre istid. Denna händelse bidrog förmodligen till att civilisationer startade i Västasien. En närliggande pelare visar Tauridmeteorströmmen som är kopplad till kometen. Ristningarna visar också att de förstod precession, den långsamma förändringen i jordens axel, vilket blev känt först mycket senare.

Läs också:

Idag · 11:20

Banbrytande teknik för säkrare och billigare bentransplantationer

Forntida människor hade bättre kunskaper om vetenskap än vad vi trodde. De kunde noggrant observera och dokumentera händelser på himlen. Dessa himmelska fenomen kan ha lett till nya religioner och jordbruksmetoder. Den fortsatta betydelsen av dessa ristningar antyder att kometnedslaget hade en bestående inverkan på deras kultur.

Upptäckten visar att jordens bana korsar delar av kometer, vilket ökar risken för kometnedslag. Denna bana stämmer överens med befintliga astronomiska data och hjälper oss att förstå tidigare och framtida rymdhändelser.

Dr. Martin Sweatman vid University of Edinburgh ledde en studie som antyder att människorna vid Göbekli Tepe var tidiga observatörer av himlen. Han tror att en kometnedslag kan ha påverkat utvecklingen av nya religioner och jordbrukstekniker. Dessa framsteg kan ha varit de tidigaste stegen mot att skriva och dokumentera händelser. Denna studie kan förändra vår förståelse av mänsklighetens historia och antik kunskap.