Spänningar och vändpunkter: Irans kärnvapenhistoria inför valet

StockholmIran kommer att rösta för en ny president på fredag efter den strikta presidenten Ebrahim Raisis död. Den nya presidenten kommer att behöva hantera Irans växande kärnprogram. Här är en tidslinje över viktiga händelser kopplade till Irans kärnaktiviteter, som började med fredliga mål men har blivit en betydande global oro.

1957 tecknar Iran, under ledning av Shah Mohammad Reza Pahlavi, ett avtal om civil nukleärt samarbete med USA. 1967 mottar Iran Teheranforskningsreaktorn genom det amerikanska programmet "Atoms for Peace". 1974 tillkännager Shahen planer på att bygga 23 kärnkraftsreaktorer, vilket oroar amerikanska tjänstemän. År 1975 börjar det tyska företaget Kraftwerk Union bygga kärnkraftverket i Bushehr.

År 1979 lämnar Shahen av Iran landet på grund av protester. Ayatollah Ruhollah Khomeini tar makten och inleder den islamiska revolutionen. Den iranska gisslankrisen inleds och Irans kärnprogram stannar av. Under 1980-talet, under Iran-Irak-kriget, attackerar Irak den icke-operativa kärnkraftsanläggningen i Bushehr.

År 1987 ingår Iran ett avtal med den pakistanske vetenskapsmannen A.Q. Khan för att få tag på centrifugdesigner. Dessa designer är avgörande för Irans kärnprogram. I augusti 2002 avslöjar västerländsk underrättelsetjänst och en iransk oppositionsgrupp Irans hemliga Natanzenläggning för urananrikning.

I juni 2003 inledde Storbritannien, Frankrike och Tyskland kärntekniska förhandlingar med Iran, men USA deltog inte. I oktober 2003 slutade Iran anrika uran. I februari 2006 meddelade Iran att de skulle börja anrika uran igen, vilket ledde till att Storbritannien, Frankrike och Tyskland lämnade förhandlingarna. I juni 2006 försökte P5+1-gruppen, som inkluderar USA, Storbritannien, Frankrike, Ryssland, Kina och Tyskland, att övertala Iran att begränsa sitt kärnteknikprogram.

I december 2006 införde FN:s säkerhetsråd de första sanktionerna mot Iran. Fram till 2010 hade de lagt till ytterligare fem resolutioner för att skärpa sanktionerna. I november 2007 hade Iran ungefär 3 000 centrifuger, vilket oroade kärnexperter.

Läs också:

Idag · 01:36

Konflikten förvärrar flyktingkrisen för palestinier i Libanon

I juli 2008 deltar USA för första gången i kärnförhandlingar. I juni 2009 hålls ett omtvistat presidentval i Iran som leder till omvalet av Mahmoud Ahmadinejad och utlöser protester. I september 2009 avslöjar västerländska ledare Irans dolda Fordo-anrikningsanläggning.

I oktober 2009 inledde USA och Iran hemliga samtal i Oman. I februari 2010 började Iran anrika uran till nästan 20%. I maj 2010 misslyckades ett försök till en kärnavtal av Brasilien och Turkiet.

I januari 2011 avbröt Iran och sex stormakter sina samtal. I maj samma år började Irans kärnkraftverk i Bushehr fungera med rysk hjälp. I november 2011 meddelade IAEA att Iran hade haft ett militärt kärnvapenprogram som avslutades 2003, något som Iran förnekade.

I januari 2012 rapporterar IAEA att Iran anrikar uran till 20% vid Fordo. Europeiska unionen fryser Irans centralbankstillgångar och slutar importera iransk olja. I april återupptas offentliga förhandlingar men misslyckas. I juli 2012 håller amerikanska och iranska tjänstemän hemliga möten ansikte mot ansikte i Oman.

Den nya iranska presidenten kommer att hantera de pågående problemen. Irans kärnverksamhet fortsätter att skapa internationella spänningar.