Ny metod förbättrar upptäckten och förutsägelsen av psykiska symtom hos tonåringar med avancerad dataanalys.

StockholmEn ny metod syftar till att bättre upptäcka och förutse mentala hälsosymptom hos tonåringar genom att använda både hjärndata och miljöinformation. De flesta psykiska hälsoproblem börjar under tonåren på grund av komplexa interaktioner mellan hjärnan och dess omgivning. Traditionella metoder missar ofta dessa interaktioner genom att behandla faktorerna separat. Denna begränsning har lett till utvecklingen av en ny strategi som använder avancerade lärtekniker.

Med hjälp av en algoritm som kallas exogen PHATE (E-PHATE) kan forskare effektivt modellera hur hjärnaktivitet och miljöfaktorer samverkar. De främsta fördelarna med denna nya metod innefattar:

• Karaktärisering av neurala och miljömässiga data som multivariata mätningar.
• Betänkandet av dessa interaktioner som icke-linjära och lägre dimensionella.
• Samtidig hypotes- och databaserad upptäckt av meningsfulla representationer.

E-PHATE-algoritmen har uppnått starka resultat med data från studien Adolescent Brain and Cognitive Development (ABCD). Genom att analysera hjärnaktiveringsdata från deltagare under emotionella och kognitiva uppgifter förutspådde algoritmen effektivt skillnader i deras tankeförmågor och känslotillstånd. Algoritmens prestanda förbättrades ytterligare när den inkluderade extra information om familje- och grannskapsmiljöer. Detta visar hur viktigt det är att överväga olika miljöfaktorer tillsammans istället för separat.

Att samarbeta över olika områden är viktigt. Genom att använda kunskap från modeller som tar hänsyn till biologiska, psykologiska och sociala faktorer samt avancerade beräkningsmetoder kan forskare skapa användbara kliniska verktyg. Denna kombination hjälper till att utveckla noggranna modeller som återspeglar komplexiteten i mänsklig biologi och beteende.

Läs också:

Idag · 04:21

Banbrytande plattform från Rice University revolutionerar 3D-visualisering av celler och förbättrar sjukdomsforskningen

Denna studie har viktiga konsekvenser. Den erbjuder ett bättre sätt att identifiera tonåringar som riskerar att drabbas av psykisk ohälsa, vilket möjliggör tidigare hjälpinsatser. Studien visar också att det inte räcker att betrakta neurobiologi och miljö som separata faktorer. Slutligen stakar den ut en riktning för framtida forskning att utveckla ännu bättre och mer heltäckande metoder.

Denna nya metod förbättrar den psykiatriska vården. Vårdgivare kan lättare förstå orsakerna bakom människors emotionella och beteendemässiga problem, vilket gör att de kan erbjuda personliga behandlingar. Detta kan även förändra folkhälsopolitiken genom att ta hänsyn till både biologiska och miljömässiga faktorer inom psykisk hälsa.

Denna nya metod innebär ett stort framsteg i vår förståelse och hantering av tonåringars mentala hälsa. Den betonar behovet av detaljerade, databaserade modeller som visar hur hjärnan interagerar med sin omgivning.